Bättre kväll än jag trodde
Mötet på ACC var ju lika tråkigt som jag befarade, tur dotter J och N livade upp!
Men faktiskt blev kvällen roligare än jag trott.
N körde mej till centralen för att ta ut pengar så man skulle kunna köpa nåt i baren men den automaten var i service upptäckte jag efter mycket om och men för solen låg på... suck.
Hon körde mej även till kajen där fika uppdukats men jag var inte fikasugen alls efter dom tråkiga utläggen.
Dock ville M dela vin med mej för dom hade försäljning på båten och det gick ju bra för min del, vem är jag att tacka nej till ett halvt glas vin?!
Båten vände efter hundra meter för någon hade missat avfärden så vi hade minsann hunnit med varsitt glas insåg vi, haha.
Väl framme på den fina ön blev vi lotsade ut på klipporna istället för till restaurangen och där underhöll herr Wistrand, även kallad Zorro. Han kunde faktiskt visa den underhållande sidan som jag inte sett förut...
Vi blev uppdelade i lag med diverse tävlingar och jag kände bara två i mitt lag, chiefen och en gammal granne, men det blev jättebra, faktiskt... jag var väääldigt skeptisk i början och hungrig... och törstig.
Och vad varmt det var, solen strålade på bästa sätt från en klarblå,molnfri himmel, helt fantastiskt.
Sedan fick vi tälja till egna grillspett och börja äta, först sillbuffe och sedan grilla det vi ville.
I baren insåg jag att jag lika gärna kunde ta in en flaska vin istället för att springa med kortet flera gånger, lovade A ett glas så jag inte drog i mej hela, hehe.
Nåväl så hade vi himla kul vid bordet och A och H beställde in en egen flarra vitt till min förtrytelse. Men dom lovade att hjälpa till med min och vi garvade åt sångtävlingar och prisutdelningar.
Helt plötsligt kommer E, vår cafébrutta som jobbar extra med catering till ön, med en bricka med en flaska rött och vinglas... hon hade hotat med att få mej under bordet och här kom försöket!
Men jag lyckades bjuda ut det mesta och kom med sista båten hem, fick nya vänner som jag aldrig sett trots att vi jobbar i samma förvaltning!
Fick dessutom berätta vad min gamla chef gjorde under en vild kväll till hans nya undersåtar... hahaha A, där fick du! :o)
Mannen stod med pärlan i hamnen och väntade... man har det oförskämt bra ibland, och han garvade gott åt mitt glada humör!
Ringde dotter J när jag kom hem för att berätta att kvällen faktiskt varit lyckad, och jag blir så glad in i hjärteroten när jag hör henne, det vänder, sakta men säkert!
Men faktiskt blev kvällen roligare än jag trott.
N körde mej till centralen för att ta ut pengar så man skulle kunna köpa nåt i baren men den automaten var i service upptäckte jag efter mycket om och men för solen låg på... suck.
Hon körde mej även till kajen där fika uppdukats men jag var inte fikasugen alls efter dom tråkiga utläggen.
Dock ville M dela vin med mej för dom hade försäljning på båten och det gick ju bra för min del, vem är jag att tacka nej till ett halvt glas vin?!
Båten vände efter hundra meter för någon hade missat avfärden så vi hade minsann hunnit med varsitt glas insåg vi, haha.
Väl framme på den fina ön blev vi lotsade ut på klipporna istället för till restaurangen och där underhöll herr Wistrand, även kallad Zorro. Han kunde faktiskt visa den underhållande sidan som jag inte sett förut...
Vi blev uppdelade i lag med diverse tävlingar och jag kände bara två i mitt lag, chiefen och en gammal granne, men det blev jättebra, faktiskt... jag var väääldigt skeptisk i början och hungrig... och törstig.
Och vad varmt det var, solen strålade på bästa sätt från en klarblå,molnfri himmel, helt fantastiskt.
Sedan fick vi tälja till egna grillspett och börja äta, först sillbuffe och sedan grilla det vi ville.
I baren insåg jag att jag lika gärna kunde ta in en flaska vin istället för att springa med kortet flera gånger, lovade A ett glas så jag inte drog i mej hela, hehe.
Nåväl så hade vi himla kul vid bordet och A och H beställde in en egen flarra vitt till min förtrytelse. Men dom lovade att hjälpa till med min och vi garvade åt sångtävlingar och prisutdelningar.
Helt plötsligt kommer E, vår cafébrutta som jobbar extra med catering till ön, med en bricka med en flaska rött och vinglas... hon hade hotat med att få mej under bordet och här kom försöket!
Men jag lyckades bjuda ut det mesta och kom med sista båten hem, fick nya vänner som jag aldrig sett trots att vi jobbar i samma förvaltning!
Fick dessutom berätta vad min gamla chef gjorde under en vild kväll till hans nya undersåtar... hahaha A, där fick du! :o)
Mannen stod med pärlan i hamnen och väntade... man har det oförskämt bra ibland, och han garvade gott åt mitt glada humör!
Ringde dotter J när jag kom hem för att berätta att kvällen faktiskt varit lyckad, och jag blir så glad in i hjärteroten när jag hör henne, det vänder, sakta men säkert!
