Åt skogen med solen
Strax efter jag satt mej kom ett gäng killar över gräsmattan och dom styrde kosan mot bänken bredvid min med varsin glass från Donkan i händerna.
Men tjena, sa en av dem, är du ledig idag.
Jag kollade och kände igen honom lite vagt, så jag sa tjena, nej jag har bytt jobb.
Jag antog helt kallt att det var från badet jag kände igen honom, jag har tydligen redan börjar förtränga kunderna, haha.
Då undrade han vad jag gjorde och så där och jag förklarade.
Grabbar, det här är min gamla gymchef sa han då till sina polers.
De ni!
Gymchef, moi!? Hehehe, kul att få en ny titel när man inte ens jobbar kvar, och dessutom ett avancemang, för jag jobbade ju i receptionen för badets räkning.
Nå, det var trevligt att sitta där och prata lite nu när man inte behöver tjafsa om gymkort och tider och sånt, och killen garvade åt det.
B, som gick i pension när jag började kom gående med sin cykel, hon hade varit upp och fikat med oss, och hon tittade förvånat på mej som satt mitt i en hög av mörka killar i 20-årsåldern. :o)
Skulle passa på att fortsätta njuta av solen på eftermiddagen så jag gick vid fyra och hann med 16.15-tåget, men tjena vad jag hann med att njuta.
Tågskrället blev stående i skogen igen, läääänge, för det var tydligen svart på alla tågklarerarnas skärmar runt om i Sverige så alla tåg stod still.
Jag försökte ringa dotter D som jag antog satt i samma sits fast lång ner i södra Sverige på väg tillbaks till skolan, men inget svar.
Hoppas hon kommit fram, måste nog ringa och kolla.
Fast dom är vuxna vill man hålla koll, orolig slutar man nog aldrig vara.
Men maten var klar när jag kom hem, fläskfile med klyftpotatis och en underbar sås så det fick väga upp solen.
Den ska ju lysa några dagar till sägs det... let´s hope!