TyraTok

... har jag släpat mitt regnställ fram och tillbaks mellan bilen och jobbet, och solen har strålat.

Det gjorde den imorse med så jag lämnade regnkläderna hemma,  för jag hade en tårta att släpa på.
Det skulle jag inte gjort för himlen öppnade sej och blöt som en dränkt katt var jag när jag kom till bilen.

De två torra katterna mådde dock bra men är väldigt kelsjuka så man får sitta ett tag med dem.
Jag har åkt dit varje dag efter jobbet denna vecka och donat lite med dem.
Tur vi är två som kan titta till dem och nu ska väl dotter D snart vara tillbaks i staden efter sitt äventyr i Norrland så hon också kan kela lite med dem.

Annars är det inget nytt under solen... eller regnmolnet passar väl bättre.
Nu är man inne i trallen igen... svårt att komma upp på morgonen, jobba som en gnu, handla, laga mat, tvätta och lägga sej.
Och som S säger... nu är det ca 48 veckor kvar till nästa semester.
Pessimist, javisst!

Pratade med J nyss och hon låter mer och mer som sitt gamla jag, det är så skönt att höra.
Dock är jag lika nervös varje gång jag frågar efter henne och personen som svarar går iväg, för det dröjer så lång tid innan hon kommer och en gång hittade dom inte henne.
Då tror jag att hon stuckit, men det har hon inte utan hon befinner sej i ett annat hus än det som telefonen finns i så det tar lite tid.
Puh!
Hennes ryggvärk har tagit fart igen men nu får hon ju i alla fall hjälp.
Hon hälsar till alla som tänker på henne och är glad för alla paket vi skickar dit.
Cigaretter och Toblerone kommer från både brorsan och mej,  lite gödning skadar inte!