TyraTok

Här finns mer bilder från releasefesten av The Black Book som var här i Västerås i förrgår.

http://www.dokument.org/

Jag måste hinna ner till Karlsgatan och se graffiti-utställningen också,  så mycket man ska hinna och så lite tid, haha.
Idag blir det nog fullspikat med lite tvättning, packande och så ska jag göra coleslow till morgondagens 10-årsfirande nere i fiskesjön.
Just ja... det är ju sista april idag... hade jag fortfarande varit gift med exkroken hade vi firat 26-årig bröllopsdag men vi mår båda bättre på varsitt håll. :o)

Fyller inte kungen år idag också... tur man inte bjuden för det hade jag inte hunnit med! :D

... en full-rulle-dag och sådant gillar ju jag.

Förmiddagen var som en tornado, gick undan i ett huj med massor av jobb och efter lunch skulle vi ha enhetsmöte på Falkenbergska kvarnen som ligger utefter Svartån här i centrala Västerås.
Vi började med att gå en 1,2 km kort bana där man med hjälp av tabeller över BMI, ålder och tid på banan skulle kunna utläsa sin kondition... men det var ett skämt.
Vår mest vältränade smala tjej som springer varje dag hade urusel kondis och jag var ju sämre än sämst fast jag går eller cyklar till jobbet plus har kört zumba och afro en hel del.

Nå... det glömde vi snabbt när rara chiefen E bjöd på gott fika i solen på kvarnens altan innan vi körde igång enhetsmötet.



Den här miljön med ån brusande bakom är inte helt fel,  jag vet för jag cyklar förbi här varje morgon.

Sedan tog jag några kollegor med mej ner till Melkertorget där Här får man hade ett event... release-mingel av boken Black Book Västmanland om graffiti och fem killar målade på uppspänd plast, bland annat sonen.

Virrig moder såg inte sonen men när vi skulle gå ner mot museet såg jag målningen och sa att det är är typiskt hans stil och där stod han, min långe snygge son!



De hade ganska nyss börjat så bara grunden var lagd och lokal-TV började filma så sonen viftade diskret bort påflugen moder med kollegor. :o)

Kollegorna och jag gick till jobbet och fräschade till oss lite, svidade om... drack lite viiiin för vi skulle på pub och lite mingel,  men innan dess gick vi tillbaks för att se hur långt de hade kommit.



Nu började målningen bli klar och jag är enfaldigt stolt men jag fotade inte de andra fem som bildade hela texten med samma färgskala.
Lite senare när vi satt på puben och käkade kom ett SMS från sonen att museichefen gillade hans målning mest!
Precis som mina kollegor... och förstås jag! :D

När vi hade käkat gick vi in på minglet i bakre rummet på puben som jag hade anmält oss till, TIC,  Tjejer I City,  jag en inbjudan jag fått av en en annan kollega som inte kunde gå.

Det var olika företag i Västerås drivna av tjejer som ställde ut med tilltugg och bar.
Jag köpte en jättefin ljuslykta av en kollega från min tid i ICA-butiken, hon hade nu en fin butik som heter Å-sidan.



Så fint sken så jag går nog och köper en till imorgon!

Vi fick mascara-prover och jag vann i utlottningen!
Jag fick femhundra kronor hårvård, passar min golvmopp,  och lite produkter, aldrig fel!
Allt som allt en toppendag med toppenkollegor!

... har jag haft i mobilen,  det är bra med moderna grejer!

Igår durrade den till i fickan så jag trodde jag fick ett meddelande men då visade den att jag hade tredje försöket på mej att slå in pin-koden??
Jag försökte komma bort från den sidan men det gick inte så jag slog in min pin-kod men till min fasa och förvåning spärrades sim-kortet fast det var rätt kod??

Ganska sur blev jag... väntade ett viktigt samtal från banken... tyyypiskt va!?
Stängde av eländet och cyklade sedan hem, slängde HTC:n på mannen och sa att nu får du fixa det här... jag födddes utan tålamod nämligen.
Jag plockade fram PUK-koden och han slog igång telefonen, kom till samma sida som jag hade gjort, slog in min pin-kod och telefonen hoppade igång som om ingenting hänt!
Vad har han för magic fingers?? 
Putt blev jag!

Sedan kom ett meddelande att telefonen hade haft en systemkrasch, ville jag meddela HTC och det kan ni slå er i backen på att jag ville så där tryckte vi ja.
Plötsligt fanns alla ikoner på startsidan, de hade varit borta sista dygnet,  var de nu hade varit... ute på party kanske.

Så kom meddelande om att jag skulle ringa mobilsvar och ta mej arton... hade inte bankkillen ringt just under den timmen luren hade kraschat!
Han pratade väldigt grov skånska så jag fick lyssna fyra gånger innan jag lyckats skriva ner telefonnumret, haha.

Sedan såg jag att han skickat SMS och mailat också... konstigt att han inte ringde på numret till jobbet som jag uppgivit där jag i princip alltid svarar när han nu var så angelägen om kontakt...

Nå,  jag ringde honom och fick nästan huvudvärk av att spänna öronen så mycket för han pratade verkligen en grötig skånska.
Nu är det bara att avvakta och se vad banken tycker om mina planer på att byta upp mej till en lite modernare och mindre törstig husbil.

... JAG!?



Jo... det är nog lite huller om buller men eftersom vi snart flyttar har jag inte brytt mej om att städa efter vintern.
Återkommer med bilder från den andra... lite mindre balkongen om någon månad.

Huvudsaken är att man kan sitta ute och sola, äta och...



Vi har varit igång hela dagen idag med start kl 10 då vi åkte till Köping och spanade in en husbil... en lite modernare än den gamla LT31:an från 1980 som vi haft nu i två år.
Den går på bensin och är dyr att köra med så vi tänkte oss att byta till en lite nyare dieseldriven bil.
Paret som har firman kom dit enbart för våran skull och vi fick provköra och kolla noga... jag fick t o m provligga uppe i alkoven eftersom jag har utvecklat någon slags cellskräck de sista åren.
Får jag ligga själv där går det nog an... mannen kan ligga nere på soffan, haha.
Vi får se vad banken säger om den här affären.

Det var lite lustigt när vi var där... paret hade en liten svart kelig blandrashund med sej och jag nämnde att den liknade min Bobo,  en hund jag hade för många år sedan.
Jodå,  den var lite lik den blandras de hade haft förut också och när vi började spåna vidare visade det sej att våra hundar var syskon!
Jag gav bort Bobo efter något år för jag insåg att jag inte kunde vara ensamstående med små barn och jobba så mycket som jag gjorde och nu visade det sej att det var deras bästa vänner som tagit Bobo!?
Hur stora är oddsen för att man ska stöta ihop så här 20 år senare?!
Båden damen och jag fick gåshud när hon hämtade en bild i bilen på deras lilla Lisa! :o)
Jag fick veta att Bobo hade haft det otroligt bra och blivit ca 15 år gammal, skönt.

När vi käkat på Mackedonkan och släppt av mannens son R2 åkte vi till OBS och fick en massa banankartonger,  handlade lite på Liedl och sedan for vi till fiskesjön.
Det mest spännande där var sexakten grodorna bjöd oss på, någon fisk fick vi inte.


(Bilden tagen av Rolf Mylläri)

Just när vi var på väg hem ringde exmannen som stod utanför vår dörr och ringde på i önskan av lite sällskap och det fick han när vi kom hem.  Han fick två glas rött också som avslutning på påsken och när han gått dukade vi upp rester och mer rödtjut på balkongen och njöt i solen.

Känns som dagen blev lite revansch på allt hemmahängande med magont under första halva av påsken! :o)
Imorgon är det tisdag och åter vardag men en fyradagars ska man väl orka med?

... mina lila fina fjädrar som jag hade i bröstfickan efter firandet på jobbet gillades av Olle.




Han hoppade upp på byrån i hallen och rev ner dem,  sedan var han fullt upptagen i flera timmar.
Så fort lilla Lasse närmade sej morrade han hotfullt så till slut tog jag en fjäder och gav till Lasse.
Onödigt för han satt bara och stirrade på den... efter ett tag petade han till den med tassen...



... sen var den leken över för hans del. 
Kanske har han en större hjärna trots att han har så litet huvud, haha och insåg att det inte var ett byte.

Min mage verkar lugn idag... jag har inga hugg och inte ont i ryggen... provade t o m lite kaffe och det verkar hålla så idag kanske man får något vettigt gjort.
Det enda jag lyckades åstadkomma igår var att packa fotoalbumen, haha.

Trodde jag hade allt...eller allt... det lilla påskpynt jag har,  i källaren men jag hittade en lådda i garderoben.
Hade ingen blomma som passade i krukan så där fick äggvärmaren sitta.

Påskalammet vi fick igår var underbart gott!
Jag har nog inte ätit lamm sedan 70-talet men det ska jag införa på matsedeln här.
Exkroken hade gjort det på Pluras sätt och det kan varmt rekommenderas.
Gott rött vin och en jättegod efterrätt slank också ner.

Småkottarna var i sitt esse som vanligt... lyckliga över alla påskägg förstås.



Lilla J som blir åtta i sommar och fortfarande är en kopia av storasyster D gillar att skriva och läsa, helst i sin bok om världens alla hundraser.
Jag påpekade att hon hade lite stökigt men det sa hon att lillesyrran fixat till. ;o)
När jag sen kikade in i lilla T:s rum var jag nog böjd att hålla med henne.



Kul att se att sonens små röda möbler som han fick av farmor och farfar 1984 hänger med än.

Till slut blev det lite lugn och ro... intesiva lilla T fick upp maten till  min fasa... gillar inte spyor, haha.
Hon pratar hela tiden och är aldrig still så maten hinner inte landa i magen!



Men till slut satt hon i alla fall hos stora J en stund i soffan.

När vi kom hem därfrån vid 17.30-tiden åkte mannen till fiskesjön, han har jourvecka och jag började klippa till våder av gamla jeans-ben... tänkt sy mej en kjol för jag tror inte jag får ihop min och jag tycker den är aningens för kort för en dam i min ålder. :D

Men efter en stund började detta huggande i magen igen och så var den kvällen förstörd.
Jag blev bara liggande under en filt i soffan,  frös som bara den och fick göra ett och annat besök på lilla huset.
Ironiskt att bli risig i kistan just när kylen är proppfull med god mat,  jag som dessutom aldrig är magsjuk.
Nu måste det väl ge sej snart för jag började ju känna av det redan i torsdags.

Idag ska jag nog bara sitta i solen på balkongen och läsa tror jag... låter väldigt lockande.
Påskmiddag för barnen får bli imorgon tror jag.

... blev det i förmiddags minsann.

Jag hade äntligen den stora lyckan att somna om en morgon för en viss klantskalle... jag säger inga namn... men hon hade i alla fall ingen tanke på att vardags-alarm stod inställt på mobilen igår kväll så hennes mobil började slamra kvart i sju i morse... suck.

Vips var katterna vakna och pigga... förutom sitt nattliga lilla race runt 02.30-tiden förstås... och jag fick kämpa och slita för att somna om.  Till slut gick mannen upp och tog katterna ur sovrummet men då var jag pigg och tänkte gå upp... fast vad som hände sedan vet jag inte men rätt som det var öppnades dörren och det deklarerades att klockan var 10.30!!
Wow... länge sedan jag sov så länge men jag känner ju att jag ligger efter med nattsömnen för de här två små marodörerna är nattpigga.

Nå... jag såsade ut i morgonrocken och satte mej vid datorn för mannen satt och band flugor men rätt som det var skulle vi åka och hämta husbilen!?
Va, va va??
"Jamen jag sa i går att vi skulle vara där till 12..."

Har jag inte hört,  muttrade jag och fick igång mej på fem röda...  och det var faktiskt skönt att komma ut till E på landet en stund,  prata lite skit och se hästarna lunka i hagarna.
Åh,  jag vill bo på landet!



Mannen skulle vidare in i byhåla för att hämte en cykel han fått och leverera en tunna från E till Ö så jag brände hem i röda faran.
Hittade nämligen ett SMS i mobilen medan vi stod därute... exmake bjuder på påskalamm klockan tre och jag måste ju hinna med dusch och helst hårfärgning före... det var ju det jag hade planerat som förmiddagsaktivitet. :o)

Påskkram till er alla!

... som mitt i riset står...



... niger och säger att nu är det vår!

... men viljan verkar inte hänga med.

Jag har i två veckors tid tänkt ta hem min cykel som stått här nere i vårt stora garage över vintern. 
Smidigt eftersom vår cykelkällare hemma inte är någon säker förvaring och i vårt eget förråd ser det ut som en tromb har dragit igenom,  så där får den inte plats.



När jag kom från Norge satt en matchande röd lapp på min fina röda Monark. 
Den betraktades som skrot om inte lappen togs bort inom ett visst antal dagar,  tur jag hann hem!!
Nu har jag varit ner och dammat av den och flyttat den då och då så ingen ska tro att det verkligen är en övergiven cykel och igår var jag ganska fast bestämd att jag skulle ta itu med uppförsbackarna hem eftersom A inte hade någon lust att träna.  Något som inte gör mej det minsta men jag tänkte då att istället kunde jag motionera själv... antagligen med en nära stundande infarkt på kuppen för jisses vad dålig kondis man har i början efter vinterns bussande.

Men just när jag började packa ihop här så ringde mannen och var redan på väg för att hämta mej och inte kan man tacka nej till ett sådant charmant erbjudande som definitivt inte skulle göra mej det minsta svettig.! :o)
Men idag tar jag nya tag... viljan finns som sagt var här... skulle vara skönt att susa nerför backarna till jobbet imorgon bitti istället för att gå... men latmasken tar över allt för ofta...

... till jobbet imorse fick jag kapitulera,  stanna efter ån och ta av mej jackan.
Resten av vägen spatserade jag i t-shirt klockan åtta på morgonen!!
Då är det verkligen vår!

Jag har absolut ingen lust att jobba denna vecka när temperaturen är så underbar...  men tanken på att det bara är fyra dagar att jobba och att vädret ska hålla i sej över påsken stärker mej.

... fick jag se i torsdags eftermiddag, haha.
Jag fick ett besök av en pappa som hade många funderingar över sonens skolgång och fritids så han tog god tid på sej medan jag såg mina kollegor ila förbi mitt rum med bekymrade miner... hehe.
Klockan var bara halv fyra så jag kände ingen stress som ju jobbar till 16.45 men något var på G...

När mannen väl var klar blev han i princip utföst genom dörrarna av ivriga damer och sedan började åter "Ja må hon leva" eka mellan korridorväggarna. :o)
Så fick jag order att släcka ner dator och lampor, ta på mej jackan och gå ut på staden och jag blev lite fundersam för det var ingen annan som verkade klä på sej.
Men när jag var klar stod vi åtta personer klara och några hade kassar och korgar att bära på... väl övertäckta förstås.
Vi knatade på upp genom staden och jag hade alla möjliga gissningar men vi gick förbi hela tiden.

Till slut insåg kollegorna att vi gått lite för långt och vände i Oxbacken för det var till Glada Oxen vi skulle!
Ett gym för tjejer och man kan även hyra bubbelpool där och det var just vad dom hade gjort!

Jag blev ju lite fundersam för jag hade ingenting med mej utan hade varit noga med att göra hårinpackning och fixat till mej på morgonen men det visade sej att mannen hade varit ner med mina badkläder till arbetskamraterna bakom min rygg och rara kollega B hade tagit med ombyte och hårfix till mej. <3



Kollega M, som inte skulle bada dukade upp så fint med skumpa och tilltugg.

Kolla in min larvigt nöjda min!



Efter två timmar med bubbel i bubblet,  bastu och dusch började vi gå neråt city igen med en avstickare upp till kollega I som bor i en fantastiskt fin lägenhet i city... avis!!
Sedan landade vi rödmosiga av dubbelbubbel på jobbet igen och när jag kom in i lunchrummet var de sex kollegor som inte bubblat med oss där.
De hade fixat till så fint med snittar och annat godis och alla 14 vinglasen på bordet var märkta med lila band där det satt lila lappar med mitt namn på.
Vilken lycka!  Jag skulle dricka ur alla glas hela kvällen, haha.



Vi käkade supergoda snittar och drack bål medan vi fick tävlingsregler förklarade för oss och blev uppdelade i fyra lag.  Passade mej perfa som är tävlingsinriktad till tusan. :o)
Vi fick 100 poäng var per lag som vi skulle satsa i varje gren som en av oss i laget skulle utföra och den som gjorde grenen skulle inte veta om de andra i laget satsade på att man skulle klara eller inte och hur många poäng man satte.

Först ut var jag... pricka minst en av fyra små bollar i en liten hink.
Piece of kaka sa jag...



Men den enda bollen jag lyckades få i hinken studsade ur så där loosade vi 25 poäng.

Sedan skulle vi helt plötsligt vandra iväg till grannkorridoren till min stora förvåning.
Men vi kom inte långt innan jag skulle ta en skarp högersväng in i deras lunchrum som var dukat så himla fint i... ja förstås LILA. :o)



Till och med lila fjädrar på min servett... så rart!!

Sedan dukades det upp mat som de beställt nere från restaurangen,  lax och kyckling med potatissallad och grönsaker.  De är suveräna på att göra god mat där nere och den här kvällen var inget undantag.
Rött och vitt vin... bara att välja och för mej kostade det inget att dricka,  så det gjorde jag, haha.



Mums!!



Sedan fortsatte vi med grenarna och kollega C skulle försöka fånga ankor.
Där gjorde vi en grov felgissning och förlorade igen.
Nästa gren var kul... kollega B hällde ut en hel kasse strumpor och sedan gällde det att para ihop dem på ett visst antal sekunder. Den enda som klarade det var vår chef!
Japp, nu vet ni vad jag är bra på,  skrattade hon.



Kollega M i mitt lag var inte lika snabb trots att hon var nykter! ;o)
Återigen förlust.

Sedan släckte dom ner och in kom tårtan!



Kollega B hade bakat en underbart god tårta med nitton ljus i för det var ju så ung jag kände mej. :D
Återigen sjöng dom för full hals och man blir rörd... vilka superkollegor!!

Sista grenen var pusslande och det var ett femtonbitars barnpussel.
Återigen var jag kaxig och sa lätt som en plätt.
Men jag blev förvirrad när jag kom fram för någon hade sagt att det var Barbapappa men när jag vände på bitarna var det Hello Kitty!
Jag skyller på det... inte alkoholen!! :D



Alltså förlust igen och vi förlorade grovt men det kunde jag ta en kväll som denna.

Framemot 22-tiden bröt vi upp och jag fick skjuts hem och det var en väldigt nöjd TT som kom hem.
Tänk att mina kollegor lagt ner så mycket tid och jobb för att fira mej!!!
Jag är så glad att de inte köpte något utan lyssnat på min önskning att jag inte ville ha present utan upplevelse.
Det fick jag!!

Speciellt tack till mina team-kollegor U och B som jag förstår varit hjärnorna bakom det hela.
Nästa år fyller de sextio bägge två så jag måste lägga mej i hårdträning så de ska få fina firanden.
Men före dess... fest i maj och så kollega Mags som fyller sina femtio i augusti.

... kommer imorgon för idag är jag så trött så jag orkar knappt tänka, än mindre skriva ihop en käck story.  :o)

Jag gick till jobbet för att kvickna till imorse och jag fick banne mej gå hem också för att åter igen få lite syre i hjärnan.
Det är så fint i city nu, när jag kliver ut från jobbet ser det ut så här.



Hela Stora gatan upp finns dessa fjärderprydda ris... vackert!

Uppe vid Djäkneberget är varningsskylten för grodor åter uppe.



Charmigt!

När vi satt ute på lunchen, kollega I och jag,  och njöt av solen backade denna koloss upp framför oss.



Antagligen är det drag i konserthuset ikväll!

Här hemma är det inget drag alls... mannen snarkar i ena soffan och jag degar i den andra... tur att det är slut på fylleri och festande nu!



Godnatt!

... och som sagt... vad jag väntar på vet jag inte... lite pirrigt... det pratas om festande... meeeeh!
Jag vill veta, jag vill ha kontroll! :D



Igår var det lönesamtal och det var inget att vänta på... alldeles för liten pott att dela ut för min rara chef men hon poängterade att jag verkligen är värd mer än hon kan ge just nu.
Man får vara glad för det lilla...

Ute skiner solen och jag har ingen arbetslust efter att ha varit ute en sväng och känt på värmen... nej nu är jag väl allt anti!

Ferre snart... eller..?

... jag skulle vara rolig och sätta in en bild på ett stenansikte för att det skulle symbolisera mina kollegor när jag försöker föra torsdagkvällen på tal.



Så jag googlade och hittade den här bilden men så började jag titta på själva sidan där den fanns och där fanns mycket fina grejer.
Så tittade jag på länken där det stod blogg och blev fast...  vilka fina bilder!

Så kan det gå... men jag måste ändå tillstå att jag börjar bli lite nervös... vad ska jag ha på mej... behöver jag pengar med mej...  vad fasen är det jag ska ut på??

... går jag på nu... ont i örat,  vad är det för dumheter tro!?

Mannen var yrslig i förmiddags så jag trodde jag skulle få åka hem och skjutsa honom till sitt läkarbesök... ja faktiskt hade han ringt på lunchen men jag hörde inte mobilen för jag var fullt upptagen med att botanisera i pärlhyllan på Panduro för presentkortet jag fick i present av väninna A.

Nå, han fixade sej dit själv och piggnade också till och jag jobbade dagen ut... nästan i alla fall sånär som på en halvtimme men vi har ju flextid så det straffar ingen annan.

Men inte har jag fått något gjort ikväll... det enda vi tyckte var vettigt var att öppna en flaska rött och dela på för att fira... eh... tja,  att det är tisdag för exempel.

Onsdag imorgon, puckeldag enligt Anne och så torsdag när det smäller enligt kollega M... hmmm... ja inte har jag tid att bli sjuk inte.



Skulle önska att jag kunde knöla ner mej hos Olle och Lasse och softa i soffan imorgon men det går ju inte an.

... på denna vecka känner jag... började med att försova mej.
Hittar ingen znooooze-funktion på nya mobilen och man behöver bara krafsa lite på den när det plingar så tystnar den... och jag med imorse tydligen.

Katterna har levt rövare stor del av natten och när jag väl somnade ifrån dem plingade mannens mobil för uppstigning kl 5 eftersom han skulle vara chaffis till Arlanda igen.
Följdaktligen var jag väl nästan medvetslös när jag fått tyst på mobilen och vaknade inte förrän halv åtta eftersom ingen var hemma och väckte mej.

Nå, jag blev bara en halvtimme sen för mannen kom hem just när jag var färdigduschad och färdigkaffad så jag fick skjuts ner till jobbet, skönt.
Under fikat började kollegorna prata om påsken... men oops, den här ju strax här vilket alltså innebär två fyradagarsveckor inom sikte!!
Sån´t gillar jag!! :o)
Vips går det lättare att jobba idag trots den usla starten på dagen.

På lunchen ska jag gå till Panduro med mitt presentkort och inhandla lås till två armband som jag knepat ihop.




Det vita har systerdotter beställt så det ska postas och det turkosa tänkte jag nog ha själv för det fick jag skarva så det kan inte säljas. :o)

... fick vi oss till livs, dotter J och hennes pojkvän T idag när vi åkte ut till Björnön utanför Västerås.

Vi åkte längst ut till södra delen av ön och gick en vända i spåret.
Mitt under ett stort omkullfallet träd låg en fin vardagsrumsmatta?!



Ja, den var ju sur och sunkig för att den antagligen legat i skogen ett tag och vi spånade vilt om varför den var där.
Den troligaste anledningen vi kom fram till var att någon uteliggare kanske hängt en presenning över trädet och haft det som sovplats för det låg lite tomma cig-paket och annat krafs där.
Hu,  det måste varit kallt... tragiskt om det var så.

När vi kom ut mot Mälaren blåste det rejält men det skrämmer inte vikingar som oss, vi stretade ut på den gamla piren i alla fall.



När vi gått ett varv åkte vi in till Björnöborg där vi varit på många läger när jag jobbade i Unga Örnar och ungarna har dessutom varit där på kollo.



Ett charmigt stort hus men det spökar vilt så jag skulle inte tillbringa en natt själv där.
Det finns hantverkare som kastat verktygen och åkt därifrån.

Sedan visade oss J en del som jag inte sett strax innan man åker av ön.  Det har byggts så man kan hyra badtunna och bastu,  hur häftigt som helst.




Så kan man gå hit ner och bada i Mälaren.
J hade varit här med sin dagverksamhet... det skulle jag med vilja göra! 
2500 för tre timmar och sex personer... inte alltför blodigt.

När vi åkte därifrån såg vi ett träd men enormt mycket mistlar i.



Vackert,  fast det är en parasit.

Förutom denna lilla utflykt har jag packat första flyttkartongen med vaser och lite ljusstakar och krafs.
Har även pärlat lite men måste kolla om beställaren är nöjd innan jag avslutar så nu ska jag bara slöa innan sängdags med mitt lilla rödvinsglas. :o)

... ligger presentkortet från mina älskade barn och exmake med nya lilla familjen.

Imorgon ska jag ringa och boka tid för tatueringen av min vädur som jag tänkt göra så länge.
Det blir min tredje,  jag taggade en älg i slutet på 90-talet, syrran och jag tatuerade oss samtidig hos en kompis till min systerdotter i Hägersten. Hon gjorde dock en snygg sol/måne som jag skulle vilja göra som ett minne av henne om teckningen finns kvar hos Denise och Jonas.

Jag fortsatte något år senare med Lilla My nere på vänstra benet... när jag var yngre och jobbade som dekoratör på en ICA-butik blev jag kallad just det... har ingen aaaaning om varför. :D

Nu vill jag göra mitt stjärntecken,  för mej och för min syster!

... från soffans mjuka goa kuddar men jag var ståndaktig!!

Mannen åkte iväg på möte efter att han hämtat mej från jobbet och vi hade fixat mat och jag drog igång en tvättmaskin och började plocka bland pärlorna.
Ett halsband fick jag ihop i alla fall.




Jag räknade lite fel så det blev aningens kort i mina ögon men det finns ju folk som inte har sååå tjocka halsar så någon kan kanske ha det...  annars sätter jag dit en förlängninskedja... vi får se.

Just nu händer inte mycket i livet...  jag äter, jobbar, sover och knåpar lite och det är så skönt.
Snart börjar stök med flytt och eventuell resa till Norge för rensning i svärmors hus så låt det lunka lugnt här nu!

Imorgon är det torsdag och sen är det snart helg, jippie!!

... har jag däckat i soffan direkt efter kvällsmaten och snarkat någon timme, timme två.

Jaja... man ska lyssna på sin kropp och säger den vila så vilar jag lydigt.
Fast jag har ju helt andra planer egentligen...  hemmet är fortfarande ganska välordnat så jag behöver inte städa  och har hunnit tvätta bort alla lakan efter nattgäster.
Men jag är så sugen på att pärla!!
Måste bara hitta orken för insiprationen har återvänt efter vinterdvalan.

De tre smyckena jag totade ihop för några veckor är sålda och det ger ju mersmak... imorgon ska jag INTE lägga mej i soffan efter jobbet!

... är en dygd har jag hört sägas.

Om man sedan dessutom inser sina begränsningar kan det ju knappast bli bättre.

Tyvärr verkar inget av dessa två passa in på mej.
Jag kan bara säga att natten har varit vidrig och att ta mej ur sängen i morse var nästa bragd.
Aldrig mer går jag en sådan promenad!
Mina höfter och ländrygg har nogsamt talat om detta för mej och jag ska nog kanske börja lyssna... jag är ju trots allt gammal nu. ;o)

... har jag utfört idag... i alla fall i mina ögon... jag gav mej ut på en promenad tvärs över staden. 

Lite dumdristigt kom jag på efter en bit för om ryggen låser sej kommer jag nog inte ens på en buss...
Men nu gick det bra, trots att det började regna efter cirka en halvtimme och jag fick gå sakta sista tiden för höfterna sa ifrån.

Men efter 1 timme och 24 minuter var jag framme hos sonen och vi röjde igenom källaren så vi kan börja flytta över grejer inom snar framtid.
Vi slängde alla gamla slalomskidor och pjäxor bland annat... skulle man få en sådan tanke får man hyra utrustning.
En isärplockad garderob åkte samma väg,  gud så fula garderober det är i den lägenheten så alla går nog samma öde till mötes när vi väl börjar flytta.
En gammal stereomöbel och en ful trådhylla från ICA hade jag sparat... varför det?

Nu blev det ganska mycket kvar men det är sonens ex-flickväns som ska hämta sina kartonger och kassar  och så har dotter D saker där som hon får sortera och ta med när hon flyttar i höst... var hon nu hamnar då.

... men nu ska jag nog ta igen det. :o)

Jag hade tidigare skickat ut en inbjudan till kollegorna på min lilla enhet, vi är 16 st,  att de skulle komma hem till mej nu i torsdags på lite enkel mat och lite vin.
Tolv stycken kom,  de andra hade förhinder med tidigare planer och det får man ju ta.
 Jag hade dukat upp en salladsbuffé med räkor, kräftstjärtar, skinka, kyckling, ost, bönor och gud vet allt. 
Så fick dom ta en grundsallad och fylla på med det dom vill ha och det verkade gillas av alla.
Istället för söt efterrätt körde jag ostbricka och det gick också hem.
Vi fick dessutom alla plats runt mitt lilla matsalbord så det blev extra gemytligt.

Det var en toppenkväll! 
Min rara chef hade från Västerås stad köpt en såååå himla snygg silverring.




Bilderna gör den inte rättvisa men jag kan lova att min underbara chef har en väldigt god smak!
Hon hade också diktat ihop en så smickrande vers om mej...  tårarna var inte långt bort när de sjöng och hurrade här så taket nästan höjdes någon decimeter.
Den slutade med att det var en sådan lycka att de kunde mej från badet knycka, haha.

En fin växt fick jag också,  naturligtvis i lila kruka!


(Den lilla tavlan som skymtar kom med posten från Östersund, dotter D har tecknat av Tequila i sin fåtölj, så himla fin.)

Kollegorna hade dessutom knepat och knåpat ihop ett häfte om mej,  naturligtvis på lila papper och med lila snören.



Jättekul!
Och på sista sidan står det att presenten från dem kommer den 14 april,  jag fick för ett tag sedan order om att boka den kvällen i almanackan men fick inte reda på varför.
Det fick jag inte nu heller,  så det blir spännande.

Jag är helt hänförd över min tur att komma till den arbetsplatsen med dessa underbara människor!
Synd att vi är under omdaning men med lite tur kommer vi att fortsätta tillsammans... vi får se.

Katterna gjorde också succé!
 De vart väldigt ompysslade när de väl vande sej vid allt folk (igen) och de höll The Olle & Lasse show uppe i sitt träd när de blev varma i pälsen, till allas lycka. :o)



Kollega M ville gärna busa upp dem ännu mer och det lyckades hon med! :o)

*** ***** ***

Jag vill här nu åter igen tacka alla för gratulationer via bloggen, FB, post, SMS och besök.
Jag vill också tacka mannen för att han hela tiden skött marktjänst och diskat sej blå efter mina kalas!

Kort och gott...  jag tror jag fyller femtio nästa år också!