Ibland hinner man med lika mycket...
... på en helg som man gör på en vecka annars och det blir intensivt men skoj!
När vi hade kommit på plats och packat upp i lördags förmiddag blev det ganska snabbt mycket folk utanför Ö:s lagerlokal.
Ö hade tolv meter bord och hans svåger och svägerska nästan lika mycket.
K från Uppsala hade en fyra-fem meter och vi hade ca tre meter.
Vädret var kanon och vi sålde lite skrot på direkten så jag åkte hem och hämtade mer lådor i källaren så det inte skulle se fjuttigt ut.
Det flöt på bra hela lördagen och jag blev av med en massa gammalt glas och porslin som både ungarna och jag ratat nu vid flyttarna, CD-skivor jag rensat ut och annat junk.
Vi sålde för ca 1200 kr det är ju bra istället för att kasta bort.
Efter loppisens slut var vi bjudna hem till K och Ö på grillad oxfilé och vem tackar nej till middag på deras mysiga altan. :o)
Dessutom den godaste efterrätten på lääänge, supergod ostkaka som Ö och K:s dotter L bakat... himmelsk.
Hon sålde en hel del goda bakverk på loppisen också.
Vi fick en liten wirre innan maten, lite gott rött till maten och efter det skulle vi gå ner till Bruksrocken för att höra lite musik.
Då snubblade jag över mannens ben... hur klantig får man vara... jag såg ju att han satt och knöt skorna men hjärnan var trött och registrerade inte hans underben, haha.
Föll handlöst så det var tur altanen höll.
Liiiite ont i knäet och axeln fick jag, K bara skrek för hon trodde jag slog i huvudet men den delen klarade jag i alla fall.
Efter en stund kunde också med mannens hjälp linka ner till musiktältet och lyssna på Burn som spelar Deep Purple så man knappt hör skillnad, vilket drag!
Sedan kom Virsbos egna Hurriganes och det blev inte mindre drag då!
Jag älskar live-musik men det är ju lite tragiskt att vuxna män raglar runt som apraka tolvåringar...
Sedan masade vi (jag) oss upp mot husbilen för vi skulle sova över vid loppistälten så ingen skulle riva i grejerna men vid 02.15 vaknade jag av att en kille pratade utanför bilen.
Det är inte säkert dom är här sa han och jag hörde att det var flera människor runt husbilen så jag väckte mannen och när han for upp så kastade dom sej i en silvergrå A4:a Audi och drog som avlöningar.
Jag sov inte mycket sedan och varje gång jag vände mej protesterade höger axel och knä men det går väl över.
Man får vara glad att man inte slår ut tänder eller bryter sej!
Såg en kul skylt på vägen hem som inte satt där när vi bodde i byhåla.
Skönt att den delen av världen ligger en bra bit bort.
Klockan elva slog vi upp portarna till loppiset igen, det var lite lugnare idag men vi sålde nog för ca 5-600 i alla fall och framför allt har vi haft himla skoj och dessutom fått lite mer plats i källaren.
Ö har tänkt göra detta till en tradition och förhoppningsvis hinner vi med en gång till innan hösten går över till vinter.
Strax innan vi skulle slå igen åkte vi iväg några hundra meter på en husvisning... åh... där vill jag bo men det blir nog dyrt... vi får se.
Nu sitter vi här och pustar ut... kanske ska man hämta en pizza!
När vi hade kommit på plats och packat upp i lördags förmiddag blev det ganska snabbt mycket folk utanför Ö:s lagerlokal.
Ö hade tolv meter bord och hans svåger och svägerska nästan lika mycket.
K från Uppsala hade en fyra-fem meter och vi hade ca tre meter.
Vädret var kanon och vi sålde lite skrot på direkten så jag åkte hem och hämtade mer lådor i källaren så det inte skulle se fjuttigt ut.
Det flöt på bra hela lördagen och jag blev av med en massa gammalt glas och porslin som både ungarna och jag ratat nu vid flyttarna, CD-skivor jag rensat ut och annat junk.
Vi sålde för ca 1200 kr det är ju bra istället för att kasta bort.
Efter loppisens slut var vi bjudna hem till K och Ö på grillad oxfilé och vem tackar nej till middag på deras mysiga altan. :o)
Dessutom den godaste efterrätten på lääänge, supergod ostkaka som Ö och K:s dotter L bakat... himmelsk.
Hon sålde en hel del goda bakverk på loppisen också.
Vi fick en liten wirre innan maten, lite gott rött till maten och efter det skulle vi gå ner till Bruksrocken för att höra lite musik.
Då snubblade jag över mannens ben... hur klantig får man vara... jag såg ju att han satt och knöt skorna men hjärnan var trött och registrerade inte hans underben, haha.
Föll handlöst så det var tur altanen höll.
Liiiite ont i knäet och axeln fick jag, K bara skrek för hon trodde jag slog i huvudet men den delen klarade jag i alla fall.
Efter en stund kunde också med mannens hjälp linka ner till musiktältet och lyssna på Burn som spelar Deep Purple så man knappt hör skillnad, vilket drag!
Sedan kom Virsbos egna Hurriganes och det blev inte mindre drag då!
Jag älskar live-musik men det är ju lite tragiskt att vuxna män raglar runt som apraka tolvåringar...
Sedan masade vi (jag) oss upp mot husbilen för vi skulle sova över vid loppistälten så ingen skulle riva i grejerna men vid 02.15 vaknade jag av att en kille pratade utanför bilen.
Det är inte säkert dom är här sa han och jag hörde att det var flera människor runt husbilen så jag väckte mannen och när han for upp så kastade dom sej i en silvergrå A4:a Audi och drog som avlöningar.
Jag sov inte mycket sedan och varje gång jag vände mej protesterade höger axel och knä men det går väl över.
Man får vara glad att man inte slår ut tänder eller bryter sej!
Såg en kul skylt på vägen hem som inte satt där när vi bodde i byhåla.
Skönt att den delen av världen ligger en bra bit bort.
Klockan elva slog vi upp portarna till loppiset igen, det var lite lugnare idag men vi sålde nog för ca 5-600 i alla fall och framför allt har vi haft himla skoj och dessutom fått lite mer plats i källaren.
Ö har tänkt göra detta till en tradition och förhoppningsvis hinner vi med en gång till innan hösten går över till vinter.
Strax innan vi skulle slå igen åkte vi iväg några hundra meter på en husvisning... åh... där vill jag bo men det blir nog dyrt... vi får se.
Nu sitter vi här och pustar ut... kanske ska man hämta en pizza!
