Dag 5
Trettondagsafton!
Förr hade man bal på kvällen 5/1 men den traditionen har nog dött ut.
En period i mitt liv gick jag på stor fest som vänner anordnade i hyrd lokal varje år. Då var det i och för sej fest nästan jämt, men just trettondagsafton var speciell med god mat och fina kläder.
Numera klär jag upp mej på julafton och födelsedagar eller när jag väl någon gång kommer ut på krogen eller till fest.
Trist men det är smidigt samtidigt. Det blir ju inte så att man tar på sej något snyggt, åker till jobbet och byter om till de otroligt obekväma svarta byxorna och piketröjan. Då åker man i jogginbyxor.
Speciellt just nu när allt sitter nedrans tight... ska inte utnyttja mina presentkort förräns om ca -5 kg, det är då säkert.
Vaknade av en mardröm imorse, ett barn föll ner från ett hustak och jag kunde inte ringa 112, vaknade med ett ryck! Jag drömmer ofta att jag inte klarar av att larma när det hänt något, undrar vad det har för betydelse..?
Jag tycker det är intressant med drömtydning så det får jag kolla upp.
Förr drömde jag ofta att jag föll handlöst men det händer inte så ofta numera. En lång period drömde jag att jag flyttade till ett stort hus med många rum och prång, och det har jag ju gjort.
Läste just på VLT:s sida att en 15-åring blivit antastad runt tre inatt strax här utanför. Vad gör kidsen ute så dags?
Gick i alla fall ner och låste ytterdörren, inte för att han skulle vilja antasta en halvfet 46-åring, men jag ska in i duschen och vi har ju haft lite oönskade påhälsningar här.
När jag satt med foten i högläge för ett år sedan hörde jag hur ytterdörren gick upp härnere men ingen kom upp, vi har hallen en trappa ner och hela lägenheten på nästa plan.
Tequila var i skogen med mannen, annars hade hon ju skällt och rusat ner men nu satt jag där själv och fundrade. Inget hände så jag fick hasa mej mot trappan, i t-shirt och trosor eftersom det var ett helvete att få på sej brallor, och därnere stod en ljus kille i 25-årsåldern. Han frågade om det bodde någon Fredrik här eller om man kunde komma in i huset någon annan väg. Jag morskade upp mej och röt i att man kan ringa på dörren om man vill något och att det inte bor någon Fredrik i något av husen på denna tomt! Han gick, men jag var lite skärrad... och det visade sej att inne på bilverkstaden hade han frågat något helt annat så han var nog bara ute efter att kolla läget för inbrott eller så.
Efter det började jag låsa dörren när jag var själv hemma.
Känner mej aldrig otrygg när jag går här i byn, inte ens om man går från bussen på natten och vi har inte blivit av med något från trädgården eller bilarna, trots att dom ibland stått olåsta utanför. En natt hade jag glömt att stänga takluckan på audin till och med, tur det inte regnade!
Men just att någon ska komma in här, den tanken gillar jag inte.
I april blev vi dessutom nedslagna här hemma av en kompis, numera självklart en före detta kompis, och det gav enorma obehagskänslor. Vi hade desutom främmande från Norge, hade bjudit på middag och satt och snackade när det slog slint. Så vidrigt att behöva torka blod i hela huset för att en idiot inte kan hantera alkohol... och är så feg så man dessutom ger sej på kvinnor...
Ser jag mannen ifråga vänder jag och går en annan väg, tur vi inte bor i samma byhåla.
Det var väl efter den händelsen som vi verkligen tog tag i sökandet efter ny bostad men det är ju inte det lättaste, man vill känna att man hittat rätt och så bor vi så billigt nu och har inte råd att höja oss alltför mycket...
Hoppas det löser sej under våren för sommaren är olidlig här, man kan varken vara inne eller ute på vår lilla plätt där solen ligger på hela eftermiddagen.
Oj, nu är det dags att fräscha till sej för arbetsdagen. Måste ju dessutom riva runt i garderoben för idag är det ju kalas! Dotter D fyller 22 nästa vecka men ska kalasa idag.
Hur kan tiden gå så fort!?
Min yngsta lilla bäbis blir 22???
Vart tog tiden vägen??
Förr hade man bal på kvällen 5/1 men den traditionen har nog dött ut.
En period i mitt liv gick jag på stor fest som vänner anordnade i hyrd lokal varje år. Då var det i och för sej fest nästan jämt, men just trettondagsafton var speciell med god mat och fina kläder.
Numera klär jag upp mej på julafton och födelsedagar eller när jag väl någon gång kommer ut på krogen eller till fest.
Trist men det är smidigt samtidigt. Det blir ju inte så att man tar på sej något snyggt, åker till jobbet och byter om till de otroligt obekväma svarta byxorna och piketröjan. Då åker man i jogginbyxor.
Speciellt just nu när allt sitter nedrans tight... ska inte utnyttja mina presentkort förräns om ca -5 kg, det är då säkert.
Vaknade av en mardröm imorse, ett barn föll ner från ett hustak och jag kunde inte ringa 112, vaknade med ett ryck! Jag drömmer ofta att jag inte klarar av att larma när det hänt något, undrar vad det har för betydelse..?
Jag tycker det är intressant med drömtydning så det får jag kolla upp.
Förr drömde jag ofta att jag föll handlöst men det händer inte så ofta numera. En lång period drömde jag att jag flyttade till ett stort hus med många rum och prång, och det har jag ju gjort.
Läste just på VLT:s sida att en 15-åring blivit antastad runt tre inatt strax här utanför. Vad gör kidsen ute så dags?
Gick i alla fall ner och låste ytterdörren, inte för att han skulle vilja antasta en halvfet 46-åring, men jag ska in i duschen och vi har ju haft lite oönskade påhälsningar här.
När jag satt med foten i högläge för ett år sedan hörde jag hur ytterdörren gick upp härnere men ingen kom upp, vi har hallen en trappa ner och hela lägenheten på nästa plan.
Tequila var i skogen med mannen, annars hade hon ju skällt och rusat ner men nu satt jag där själv och fundrade. Inget hände så jag fick hasa mej mot trappan, i t-shirt och trosor eftersom det var ett helvete att få på sej brallor, och därnere stod en ljus kille i 25-årsåldern. Han frågade om det bodde någon Fredrik här eller om man kunde komma in i huset någon annan väg. Jag morskade upp mej och röt i att man kan ringa på dörren om man vill något och att det inte bor någon Fredrik i något av husen på denna tomt! Han gick, men jag var lite skärrad... och det visade sej att inne på bilverkstaden hade han frågat något helt annat så han var nog bara ute efter att kolla läget för inbrott eller så.
Efter det började jag låsa dörren när jag var själv hemma.
Känner mej aldrig otrygg när jag går här i byn, inte ens om man går från bussen på natten och vi har inte blivit av med något från trädgården eller bilarna, trots att dom ibland stått olåsta utanför. En natt hade jag glömt att stänga takluckan på audin till och med, tur det inte regnade!
Men just att någon ska komma in här, den tanken gillar jag inte.
I april blev vi dessutom nedslagna här hemma av en kompis, numera självklart en före detta kompis, och det gav enorma obehagskänslor. Vi hade desutom främmande från Norge, hade bjudit på middag och satt och snackade när det slog slint. Så vidrigt att behöva torka blod i hela huset för att en idiot inte kan hantera alkohol... och är så feg så man dessutom ger sej på kvinnor...
Ser jag mannen ifråga vänder jag och går en annan väg, tur vi inte bor i samma byhåla.
Det var väl efter den händelsen som vi verkligen tog tag i sökandet efter ny bostad men det är ju inte det lättaste, man vill känna att man hittat rätt och så bor vi så billigt nu och har inte råd att höja oss alltför mycket...
Hoppas det löser sej under våren för sommaren är olidlig här, man kan varken vara inne eller ute på vår lilla plätt där solen ligger på hela eftermiddagen.
Oj, nu är det dags att fräscha till sej för arbetsdagen. Måste ju dessutom riva runt i garderoben för idag är det ju kalas! Dotter D fyller 22 nästa vecka men ska kalasa idag.
Hur kan tiden gå så fort!?
Min yngsta lilla bäbis blir 22???
Vart tog tiden vägen??
