Häpnadsväckande!
Idag fick jag betala på tåget, insåg att om jag hade satt mej i bakänden hade konduktören aldrig hunnit fram för tåget var knökfullt... men nu är jag ju ingen smitare till vardags.
Kul att titta på grupperingar av ungdomar.
En lättklädd skara blonderade tjejer, en grupp killar med, faktiskt, lite raggarstuk jättesöta, och deras mer påklädda tjejkompisar och så en hoper tjejer som såg ut som tanter men däremot såg killarna i det gänget ut som amerikanska beach boys!
Så några kraftiga killar med svartfärgat hår som satt med bärbar dator och spelade spel på tåget... intressanta betraktelser.
När jag var i den åldern var jag proggare, haha... palestinasjal och näbbstövlar.
Molina, gammal punkare, skrev att hon inte kände sej bekväm vid föräldrasammankomster, och där kan man hålla med om att man inte direkt platsat in som den finklädda, ordentliga, präktiga morsan, men det störde mej inte... jag är ju sån att jag triggas lite av andras reaktioner.
Mina barns vänner... och för all del barnen med har kallat mej hippiemorsan, och det är jag STOLT över!
Får se hur bra man passar in i stadshusets korridor nu då?
Ikväll, strax efter 18, preciiis när jag räknade ur kassan i cafét så ringde mobilen med dolt nummer.
Det var chefen från jobbet jag sökt som berättade att dom intervjuat några till och efter diskussioner inom gruppen kommit fram till att jag fått jobbet!!!
Om jag nu ville ha det förstås...
Igår när jag satt på K-badet, som verkligen är min hemmaplan så tänkte jag att jag ska nog stanna där... det blir ju förändringar inom några år och förra veckan var det så många stammisar som önskade trevlig sommar, vi ses i höst. Kunder man gillar och som är så goa.
Älskar ju att jobba med dom jag gör... näe tänkte jag, skulle jag mot all förmodan få det så kanske jag tackar nej!
Idag har jag jobbat i cafét, sett att en del inte mår bra i sin nya roll och jag tycker att det är så mycket slit, städande och diskande och frustration.
Men eftersom jag inget hörde på hela dagen så tänkte jag att dom ringer imorgon och säger att nån annan fått jobbet...
Ååååh... blev så paff, men fann mej nog att fråga om lönen, sa att jag har OB-tillägg på min grundlön så jag vill veta.
Jag fick 600 mer än jag har nu, med stor möjlighet till ökning för den lönen var ju baserad på att jag inte jobbat med sånt förut...
Tänkte en sekund och sen tackade jag ja!
Dom hade naturligtvis ringt min chef för referenser och jag berättade dessutom för henne att jag varit på intervju och hon sa att det ska inte vara några problem att börja träna redan denna månad! Cheeezuz!!
Ska dit på torsdag och lägga upp schema för träning och hoppas jag kan gå parallellt ett tag... förändringsångesten härjar i kroppen.
Men efter att ha ringt runt och meddelat barnen, brorsan och N, som förhoppningsvis får min tjänst nu för det är hon värd, så började verkligheten komma ikapp och jag såg fördelarna!
Kunna pendla med tåget, inga kvällar eller helger eller röda dagar, och framför allt att få bestämma själv vad jag ska ha på mej varje dag!
Fast... då måste jag nog fräscha upp garderoben men det är ju ingen betungande syssla!
Slippa komma tidigt för att hinna städa plejset... hääärrreguuud!
Kul att titta på grupperingar av ungdomar.
En lättklädd skara blonderade tjejer, en grupp killar med, faktiskt, lite raggarstuk jättesöta, och deras mer påklädda tjejkompisar och så en hoper tjejer som såg ut som tanter men däremot såg killarna i det gänget ut som amerikanska beach boys!
Så några kraftiga killar med svartfärgat hår som satt med bärbar dator och spelade spel på tåget... intressanta betraktelser.
När jag var i den åldern var jag proggare, haha... palestinasjal och näbbstövlar.
Molina, gammal punkare, skrev att hon inte kände sej bekväm vid föräldrasammankomster, och där kan man hålla med om att man inte direkt platsat in som den finklädda, ordentliga, präktiga morsan, men det störde mej inte... jag är ju sån att jag triggas lite av andras reaktioner.
Mina barns vänner... och för all del barnen med har kallat mej hippiemorsan, och det är jag STOLT över!
Får se hur bra man passar in i stadshusets korridor nu då?
Ikväll, strax efter 18, preciiis när jag räknade ur kassan i cafét så ringde mobilen med dolt nummer.
Det var chefen från jobbet jag sökt som berättade att dom intervjuat några till och efter diskussioner inom gruppen kommit fram till att jag fått jobbet!!!
Om jag nu ville ha det förstås...
Igår när jag satt på K-badet, som verkligen är min hemmaplan så tänkte jag att jag ska nog stanna där... det blir ju förändringar inom några år och förra veckan var det så många stammisar som önskade trevlig sommar, vi ses i höst. Kunder man gillar och som är så goa.
Älskar ju att jobba med dom jag gör... näe tänkte jag, skulle jag mot all förmodan få det så kanske jag tackar nej!
Idag har jag jobbat i cafét, sett att en del inte mår bra i sin nya roll och jag tycker att det är så mycket slit, städande och diskande och frustration.
Men eftersom jag inget hörde på hela dagen så tänkte jag att dom ringer imorgon och säger att nån annan fått jobbet...
Ååååh... blev så paff, men fann mej nog att fråga om lönen, sa att jag har OB-tillägg på min grundlön så jag vill veta.
Jag fick 600 mer än jag har nu, med stor möjlighet till ökning för den lönen var ju baserad på att jag inte jobbat med sånt förut...
Tänkte en sekund och sen tackade jag ja!
Dom hade naturligtvis ringt min chef för referenser och jag berättade dessutom för henne att jag varit på intervju och hon sa att det ska inte vara några problem att börja träna redan denna månad! Cheeezuz!!
Ska dit på torsdag och lägga upp schema för träning och hoppas jag kan gå parallellt ett tag... förändringsångesten härjar i kroppen.
Men efter att ha ringt runt och meddelat barnen, brorsan och N, som förhoppningsvis får min tjänst nu för det är hon värd, så började verkligheten komma ikapp och jag såg fördelarna!
Kunna pendla med tåget, inga kvällar eller helger eller röda dagar, och framför allt att få bestämma själv vad jag ska ha på mej varje dag!
Fast... då måste jag nog fräscha upp garderoben men det är ju ingen betungande syssla!
Slippa komma tidigt för att hinna städa plejset... hääärrreguuud!
