TyraTok

 

Jag träffade mannen jag lever med nu i januari år 2000,  och då hade jag just överlåtit men hund Oliwer till vänner som gärna ville ge honom ett nytt hem eftersom jag pluggade och inte hann med honom som han behövde.

Han fick ett fantastiskt bra hem och levde många, många goda år där hos J och A.

 

Mannen  jag mötte hade en hund som fortfarande var valp och hade jag kunnat spå i framtiden hade Oliwer varit perfekt att ha då för mannen var jägare och Oliwer var en jaktblandning, ett resultat av tjuvparning.

TIll hösten insåg mannen att hans vorsteh var honom övermäktig, en envis hund med mycket styrka och vilja passade inte en man med whiplash-skada.

Han sålde honom till en jägare med stora så även den hunden fick det väldigt bra.

 

Ett halvår senare visade han mej en annons i dagsblaskan om en kull blandrasvalpar... vi levde inte ihop då men båda saknade hund så vi åkte och tittade.

Så himlans söta valpar men jag ville ha en tik och de var redan tingade, bara hanar kvar. 

Vi valde ut en men bestämde oss inte helt... och efter någon vecka ringde uppfödaren och sa att de fått tillbaks en tik p g a allergi.

Vi åkte tillbaks och föll pladask för det var den tiken jag velat ha.

Hon var en blandning jämthund, svart labbe, bordercollie, vorsteh och rottis... tror hon fick det bästa av alla raserna!

 

Vi döpte henne till Tequila Sunrise och hon var den enklaste valpen man kunde ha, så lätt att fostra, lugn och balanserad men hade ändå en vilja av stål.

 

Hon bodde med mej och barnen men mannen var ofta med henne och efter två år flyttade han in hos mej och blev hennes vardag eftersom jag då jobbade.

När vi flyttade tillbaks till staden från byhåla 2009 var hon lite stel i lederna och vi fick en lägenhet på andra våningen vilket inte kändes så bra.

Mannen var inne på avlivning men jag tvärvägrade att ta bort denna glada hund och under julen frågade han min yngsta dotter med pojkvän om de ville ta med henne upp till norr där de hade en marklägenhet.

Jag blev helt paff och dom också! 

Sedan blev jag lite arg... men när dotter D undrade försiktigt vad jag tyckte så började jag inse att det var en toppenidé!

Det var hon som hade tränat Teq hela tiden och lärt henne olika tricks så det var ju suveränt och då var hon ju kvar i familjen.

Visst var det tungt och sorgligt när de packade in sej i bilen åkte norröver efter nyår, jag saknade till och med hennes snarkningar men jag visste ju att jag fick träffa henne igen.

Fast det var himla tomt att komma till stugan på våren för hon älskade att vara där, blev helt galen av glädje när man öppnade buren och släppte ut henne och hon brukade bre ut sej mitt i min enda blomrabatt och sova middag.

 

Året därpå köpte dotter D och hennes pojkvän en gård utanför Åsele och hon fick det bästa livet en hund kan ha.

Hon kunde lulla runt på tomten, ligga och slagga i skuggan och bara några få trappsteg att ta innan man var ute på i det gröna eller vita.

Hon fick också en kompis då de i samma veva skaffade en valp och jag är så tacksam för att D och A tagit så otroligt  bra hand om henne.

Ångrar så att jag inte åkte upp och tog farväl av henne när hon började tackla av strax innan hon skulle fylla tretton år.

 

 

Första gången jag kom upp med Sherry kände jag mej otrogen men Teq var deras hund och det visade hon mycket väl, precis som hon skulle.

I påskas när jag var uppe hörde hon varenda rörelse jag gjorde i köket på natten och kom och kollade om det fanns en smakbit.  Man kunde kasta en liten godis tvärs över rummet och hon fångade den galant så syn och hörsel hängde med länge. Den enda gången det krävdes veterinärvård var när hon hade en hudtumör som sprack.

 

Bailey hann också upp i påskas och träffade henne men de bilderna får jag inte in här.

***

 

Nu får hon röra sej obehindrat på gröna ängar och jag tror syrran blev väldigt glad när hon kom för de två var så tighta.

Syrran var hundvakt en vecka i Vallentuna och då hittade Teq en ny pojkvän som hette Jägermeister!

Typiskt henne att välja en kille med samma tema i namnet. :)

 

Här i Sura hade hon redan två stiliga killar, blandrasbröder som hette Tiger och Tarzan, båda har också lämnat in i år så de springer nog ihop nu.