... p-piller känns ju inte aktuellt men då är det väl bara pengar kvar inför resan! :)
Jag ska alltså ut på äventyr i slutet på månaden med mina tre teamkollegor, varav U som ska gå i förtida pension i sommar har en lägenhet i Frankrike.
Vi har pratat löst några år om att vi vill åka dit innan hon slutar och tidig vårvinter bokade vi så resan.
Billigt blev det, ca 1300 kr/person för flyg med Ryan Air tur och retur plus hyrbil i fyra dagar.
Perfekt pris för en kommunalarbetarlön! :)
Nå, insåg att jag behövde förnya mitt pass som jag skaffade 2005 och en granne påpekade här i slutet av april att det började bli panik för det kunde vara några veckors väntan på pass nu inför resesäsongen.
Alltså skuttade jag över ån och köade i två timmar på polishuset för att få ett nytt och tjejen i luckan konstaterade att det förra allt var väldigt gammalt.
Ja, jag har inte råd att resa ofta och har dessutom två hundar så vi rör oss inte så mycket, sa jag och hon meddelade att hon satt i ungefär samma sits.
Så skulle jag upp med pekfingrarna och tryckte dem mot de små glasskivorna för fingeravtryck men det gick inte det... blev inte godkänd för jag hade alldeles för dåligt mönster så jag fick ta långfingrarna.
Då kan jag alltså starta en ny karriär som brottsling då, sa jag och hon garvade. Kanske man inte ska säga i ett polishus... :)
Fotot blev lika bedrövligt som vanligt men jag ska väl nästan aldrig visa upp det så det spelar ingen roll.
Färdigt om fem arbetsdagar sa hon.
Det tar aldrig längre tid än så oavsett hur långa köerna är inför anskaffandet, bra att veta!
Efter fyra dagar fick jag SMS att passet var färdigt så hon höll sitt ord.
Igår fick jag hämta ut det och då behövade jag bara köa fem minuter tack och lov.
Sedan var ju problemet att jag inte mindes var jag lagt biljetterna... de hade legat i en grön plastmapp på jobbet men frågan var om jag packade ner dem med alla saker jag tog hem inför kontorsflytten eller packade jag dem med jobbgrejerna... och hade U kvar mailet om jag inte hittade dem?
Jag började nästan känna lätt panik när jag insåg att jag inte var säker... hittade dem inte på jobbet.
Men så sista april när jag skulle släcka lampan och lägga mej fick jag en ingivelse att öppna dörren till stora skåpet i vardagsrummet och ta mej tusan, där låg biljetterna i en blå plastmapp!!
Blev synnerligen förvånad över min egen ordentlighet!