Ironiskt
Är det inte lagen om alltings jävelskap, va??
Igår när jag var ledig och hade tänkt mej en dag ute i solen var det grått så långt ögat nådde och idag när jag jobbar är himlen så sabla blå att man nästan blir förbannad!
Står här i cafét och tittar ut över den glittrande Mälaren... närmare än så kommer jag inte. FAN!
Fast.... jag läste just Englas mammas brev om saknaden och sorgen... ska inte gnälla, jag vet...
Men alla är ju fast i sin vardag, så jag grämer mej i alla fall lite över att solen är där ute och jag här inne.
Men det var en trevlig morgon, medan jag bredde mackor satt folk här och fikade och snackade, sån´t saknar man på andra badet, man är mer solo där i jobbet.
Tror inte det blir någon större rusch idag, hoppas folk har vett att njuta av vädret istället.
Måste nog ändå åka och handla på lunchen för det finns inte mjölk så det räcker, ingen större planering här inte.
Vi hade just en vilsen liten fågel som livrädd flaxade runt här inne men jag lyckades få ut den. Hann känna lite av solens värme när jag stod på balkongen här utanför och tittade på dom tomma poolerna... då känner man att det blir nog en sommar i år med. Synd att man måste jobba merparten av den bara, fast i år har jag lagt fyra semesterveckor, brukar bara ta tre i ett svep annars.
Nähä, dags att hämta en korvburk och slänga igång kaffebryggaren, ha de bra i solen ni som får!
