Trauma!
Min älskade dator, mitt allt, suckade till och låste sej totalt och sen var det kört!
Jag försökte lägga den i framåtstupa sidoläge, och jag försökte med konstgjord andning men fick ge upp hoppet.
Mannen bytte för säkerhets skull skärm när han såg min desperation, det kuuuunde ju vara den som var sönder... men... snyft... det var datorn.
Ringde genast supporten och fick ömt linda in den i en filt och köra in till staden för inlämning, funderade ett tag på ambulansfärd men det verkade lite för extremt med blåljus till den lille rackaren.
Ja, jag vet att detta är ett lyxproblem men nu är den lille fyrkanten en viktig del i min tillvaro, alla mina bilder jag inte hunnit bränna och för att inte tala om all min music!!
Håller tummarna för att det ska kunna räddas men hoppet är inte stort.
Det enda som är bra med det hela är att avtalet går ut i maj, det är alltså en hem-PC via jobbet, så den valde att lägga av i sista minuten.
Nå, jag tog en promenad i solen med hundarna och smälte det hela, livet går ju vidare men vissa bilder hade jag ändå velat ha kvar... får kolla igenom vad mannen har i sin burk .
Nu är snart arbetsdagen slut, kanske kan man få något vettigt gjort nu i städväg och smyckestillverkning.
Minns tiden utan internet, när vi flyttade ut till byhåla, så himla produktiv jag var då minsann.... kanske kan det bli så igen?!