Godmorgon Sverige, ett vitt och vackert land!
Jag gick ut med hundarna runt 23-tiden igår kväll och det snöade rätt rejält till deras glädje.
Men när jag kommit en bit bortåt så tog det i, det snöade så vi hade som en vit vägg framför oss, jag såg ingenting och hundarna vred huvudena hit och dit för att komma undan.
Sanslöst!
De två fyrbenta vände hem, och det har jag aldrig varit med om.
Tequila älskar ju nederbörd och i synnerhet snö, men nu såg hon ingenting och det tog bara några sekunder så var bägge hundarnas ryggar helt vita istället för svarta!
När vi varit inne ungefär en halvtimme så slutade det, helt tvärt, typiskt!
Sätter in en gammal bild på Teqila som jag tycker är så snygg, tagen av sonen.
I dag är det så fint ute, inte lika mycket snö som på bilden men rätt mycket, och mannen har åkt ut för att träna Smilla på harjakt, perfekt när det blivit spårsnö.
Jag vaknade 8.40 av att Tequila vankade utanför sovrumsdörren.
Sedan hörde jag henne gå nerför trappan och då vill hon ut, antingen för att spy eller nåt annat trevligt så det var bara att snabba sen upp för att släppa ut henne.
Liiite tidigare än jag hade tänkt masa mej upp idag men nöden har ju som bekant ingen lag.
Lite tidigt att ringa N, vi ska ju fira en arbetskamrat som fyller 60 idag, GRATTIS LENA!!!
Men hennes öppna hus skulle inte pågå hela kvällen som vi räknat med så vi har fått tänka om, får se hur saken utvecklar sej.
Annars är helgen oskriven igen, skönt.
Igår var jag in på medarbetarsamtal, ett ordentligt. Det förra jag hade tidigare i höst handlade mest om den nya anställningen.
Jag missade det dock med tio minuter, pinsamt värre, för jag gick ut en sväng på lunchen och fnulade runt och träffade folk att snacka lite med...
Skämdes verkligen när jag kom hastande tillbaks men chefen försäkrade mej att det absolut inte var någon fara, jag var inte den första som gjort så... men så penibelt ändå!
Som vanligt är hon så rar och mjuk och trevlig, min chef E, och hon upprepade återigen hur glad hon var över att ha anställt mej, sådant värmer.
Vi pratade om arbetet, miljön, arbetskamraterna, teamet, gruppen, mål, hälsa och löneförhandlingar och allt sånt man pratar om, och jag kan inte sluta gratulera mej själv för den här högvinsten jag fick i form av nytt jobb!
Det är så roligt, och man känner sej så uppskattad och faktiskt... duktig!
Det var ett riktigt lyft för min personliga utveckling.
Sedan kopierade hon det hon antecknat så jag fick en kopia, det har jag aldrig fått förut.
Jättebra grej, för man kommer inte ihåg vad man sa för ett år sedan och då slipper man känna sej lite i underläge när det tas upp året efter.
Jaja, nog om detta... kaffet har slunkit ner, hungern börjar sätta in... lite yoghurt kanske och en dusch så man är fit for fight... har jag inte mumlat något om städning tidigare i veckan... eller är jag sinnesförvirrad..?
Men när jag kommit en bit bortåt så tog det i, det snöade så vi hade som en vit vägg framför oss, jag såg ingenting och hundarna vred huvudena hit och dit för att komma undan.
Sanslöst!
De två fyrbenta vände hem, och det har jag aldrig varit med om.
Tequila älskar ju nederbörd och i synnerhet snö, men nu såg hon ingenting och det tog bara några sekunder så var bägge hundarnas ryggar helt vita istället för svarta!
När vi varit inne ungefär en halvtimme så slutade det, helt tvärt, typiskt!
Sätter in en gammal bild på Teqila som jag tycker är så snygg, tagen av sonen.
I dag är det så fint ute, inte lika mycket snö som på bilden men rätt mycket, och mannen har åkt ut för att träna Smilla på harjakt, perfekt när det blivit spårsnö.
Jag vaknade 8.40 av att Tequila vankade utanför sovrumsdörren.
Sedan hörde jag henne gå nerför trappan och då vill hon ut, antingen för att spy eller nåt annat trevligt så det var bara att snabba sen upp för att släppa ut henne.
Liiite tidigare än jag hade tänkt masa mej upp idag men nöden har ju som bekant ingen lag.
Lite tidigt att ringa N, vi ska ju fira en arbetskamrat som fyller 60 idag, GRATTIS LENA!!!
Men hennes öppna hus skulle inte pågå hela kvällen som vi räknat med så vi har fått tänka om, får se hur saken utvecklar sej.
Annars är helgen oskriven igen, skönt.
Igår var jag in på medarbetarsamtal, ett ordentligt. Det förra jag hade tidigare i höst handlade mest om den nya anställningen.
Jag missade det dock med tio minuter, pinsamt värre, för jag gick ut en sväng på lunchen och fnulade runt och träffade folk att snacka lite med...
Skämdes verkligen när jag kom hastande tillbaks men chefen försäkrade mej att det absolut inte var någon fara, jag var inte den första som gjort så... men så penibelt ändå!
Som vanligt är hon så rar och mjuk och trevlig, min chef E, och hon upprepade återigen hur glad hon var över att ha anställt mej, sådant värmer.
Vi pratade om arbetet, miljön, arbetskamraterna, teamet, gruppen, mål, hälsa och löneförhandlingar och allt sånt man pratar om, och jag kan inte sluta gratulera mej själv för den här högvinsten jag fick i form av nytt jobb!
Det är så roligt, och man känner sej så uppskattad och faktiskt... duktig!
Det var ett riktigt lyft för min personliga utveckling.
Sedan kopierade hon det hon antecknat så jag fick en kopia, det har jag aldrig fått förut.
Jättebra grej, för man kommer inte ihåg vad man sa för ett år sedan och då slipper man känna sej lite i underläge när det tas upp året efter.
Jaja, nog om detta... kaffet har slunkit ner, hungern börjar sätta in... lite yoghurt kanske och en dusch så man är fit for fight... har jag inte mumlat något om städning tidigare i veckan... eller är jag sinnesförvirrad..?
