Grattis 23-åringen...
... skulle jag ju skrivit redan imorse men dagen har sprungit på som en porsche på autobahn.
Nu fick jag ju säga det personligt eftersom jag fick den förmånen att bjuda båda mina snygga döttrar på lunch idag!
Mycket snack och lite ätande skulle jag vilja säga, haha.
Sen körde vi en snabbturné genom city, D hade ju inte sett Postgallerian, fast å andra sidan är det inte mycket att se heller...
På Indiska hittade hon en tröja hon ville ha, och jag med så jag fick punga ut med hela 99 kr för dessa två.
J hittade naturligtvis en kofta som inte ingick i rean, 400 pix, det hade vi inte råd med så den fick hängas tillbaks.
Fast jag vet ju någon som fyller snart så vi får se... fast jag har ju mina planer... mmm...
Sen hängde dom med till jobbet en sväng innan det var dags för D att äntra tåget mot sydligare nejder.
Men om en månad är hon hemma igen!
Just nu sitter jag och väntar på livstecken att hon anlänt säkert och lugnt till det stora huset, dricker en kopp kvälls-ört-thé.
Man kan ju inte dricka rödtjut varje kväll inte, någon måtta får det vara på gala-livet.
Satt och sorterade lite bilder i datorn och se vad jag hittade, en tomte!
En av dotter D:s alla karaktäristiska tomtar genom åren.
Jag skulle kunna göra en kavalkad av alla olika skepnader hon gjort, jisses så man har skrattat under julklappsutdelningarna!
Hon kan gott extraknäcka som skådis mellan tavlorna.
När hon gick ur trean sa hennes fröken att jag måste skicka ett kort och tala om vad D blir när hon är vuxen, för hon hade aldrig under sina år som lärare haft ett så intelligent barn, bäst i alla ämnen!
Då svällde modershjärtat minsann, stolt som en tupp var jag och är fortfarande för jag har tre väldigt välartade barn, även om det varit några snedseglingar då och då.
Men sådant formar en i livet hävdar jag, som inte heller gått från punkt A till punkt B.
Nu kunde jag inte hålla mej längre utan ringde och hon var fem minuter hemifrån på bussen med sin stora packning så nu kan jag andas ut.
Ingen har rövat bort min yngstaste som alltså föddes för 23 år sedan!
Nu fick jag ju säga det personligt eftersom jag fick den förmånen att bjuda båda mina snygga döttrar på lunch idag!
Mycket snack och lite ätande skulle jag vilja säga, haha.
Sen körde vi en snabbturné genom city, D hade ju inte sett Postgallerian, fast å andra sidan är det inte mycket att se heller...
På Indiska hittade hon en tröja hon ville ha, och jag med så jag fick punga ut med hela 99 kr för dessa två.
J hittade naturligtvis en kofta som inte ingick i rean, 400 pix, det hade vi inte råd med så den fick hängas tillbaks.
Fast jag vet ju någon som fyller snart så vi får se... fast jag har ju mina planer... mmm...
Sen hängde dom med till jobbet en sväng innan det var dags för D att äntra tåget mot sydligare nejder.
Men om en månad är hon hemma igen!
Just nu sitter jag och väntar på livstecken att hon anlänt säkert och lugnt till det stora huset, dricker en kopp kvälls-ört-thé.
Man kan ju inte dricka rödtjut varje kväll inte, någon måtta får det vara på gala-livet.
Satt och sorterade lite bilder i datorn och se vad jag hittade, en tomte!
En av dotter D:s alla karaktäristiska tomtar genom åren.
Jag skulle kunna göra en kavalkad av alla olika skepnader hon gjort, jisses så man har skrattat under julklappsutdelningarna!
Hon kan gott extraknäcka som skådis mellan tavlorna.
När hon gick ur trean sa hennes fröken att jag måste skicka ett kort och tala om vad D blir när hon är vuxen, för hon hade aldrig under sina år som lärare haft ett så intelligent barn, bäst i alla ämnen!
Då svällde modershjärtat minsann, stolt som en tupp var jag och är fortfarande för jag har tre väldigt välartade barn, även om det varit några snedseglingar då och då.
Men sådant formar en i livet hävdar jag, som inte heller gått från punkt A till punkt B.
Nu kunde jag inte hålla mej längre utan ringde och hon var fem minuter hemifrån på bussen med sin stora packning så nu kan jag andas ut.
Ingen har rövat bort min yngstaste som alltså föddes för 23 år sedan!
