Så chiq man känner sej...
Mannen skrattade rått åt mej igår kväll när jag trampade runt och skulle göra mej iordning för sängen, och han såg att den sabla lilla lappen hängde på utsidan där bak.
"Har du varit hos läkaren med trosorna ut och in, mouuuhahahahahahaaa!"
Som tur var satt jag ju mest så jag hoppas hon inte såg det... hade varit värre om jag skulle kravlat upp och legat på britsen.
Fast hon kanske såg det och räknade mej som ett knäppo på en gång, därav den svala responsen på min värk?
Jaja, hjort är hjort som Henrik Hjelt säger (tror jag), nästa gång kanske jag sätter dem på huvudet.