TyraTok

... när man får vakna i lugn och ro,  ligga och sträcka sej och komma på att man inte har några måsten på hela dagen.

Imorse blev det inte så.
Mannen klev upp vid fem-snåret idag igen, usch, vem vill vara ute i skogen klockan sex... inte jag i alla fall.
Jag snarkade vidare men 8.20 ringde mobilen och den ömme fadern till J undrade om jag också sov.
Att han inte lär sej!?

J sov tydligen också, och han skulle skjutsa henne till Swebus för färd till Nyköping och bussen skulle gå kl nio.
Nå, hon hann med i alla fall hörde jag sen via SMS,  så jag fixade kaffe, godmorgonvälling och startade datorn och TV:n för en lugn förmiddag.

Men så kom Tequila upp för trappan, morrande med raggen rest och jag hörde en knackning nere i hallen.
Där stod en man och undrade om den gröna audin ute på parkeringen är min.
Japp, svarade jag.
Har du gubben hemma, undrade han då.
Nope, svarade jag och om du har kört på min bil så är det mej du ska prata med.
Ta på dej skor och följ med ut, sa han då, gulp!

Till saken hör att jag just innan det hade knäppt upp min behå under t-shirten, för jag märkte att en bygel var av och den stacks... jättesnyggt att stå där med en bylsig behå... gissa hur snabbt jag fick på mej en jacka!

När vi kom ut på parkeringen satt hans sambo och svärmor, eller mor, i hans bil och båda såg rejält uppskrämda ut.
Hans Passat stod uppbackad i min audi men det visade sej att hans bil fått en buckla av min dragkrok men hans dragkrok nuddade bara precis min bil, hehe.
Han skyllde på att han hade tittat på katten Monster som spatserade runt på parkeringen och nosade på alla bilar, precis som han brukar göra.
Jaja, sa jag, du är inte den första. En dag i våras hörde vi en smäll och när vi tittade ut var det en dam i en stadsjeep som backat rakt in i audin!  Även den gången fick hennes bil en skada men inte min pärla.

Fattar inte, det är inte en liten parkering direkt...
Nu var det ju ingen skada skedd men han pladdrade på så jag aldrig trodde att han skulle åka härifrån, väldigt pratsjuk man och damerna satt snällt i bilen och väntade.
Till slut åkte han och jag fick gå in och äta frukosten färdig.
Så var det med den lugna starten!