TyraTok

... var det på hög nivå igår.

När vi kom till fysiologen ville dom inte göra sin undersökning av nervbanorna i handen på dotter J för hon har en gipsskena.
J ska göra denna undersökning före operationen för att hon har haft problem med några fingrar i över en månad, de har stått rakt ut och hennes husläkare har sagt att det går tillbaks av sej självt.

Det dementerade den läkaren som tog hand om henne på akuten direkt!?
Det var den handen hon hade ramlade på när hon fick anfallet och eftersom fingrarna stod som dom stod blev det förstås ett brott.
Nu ska dom fixa det när dom ändå ska rätta till brottet med skruvar,  för en operation krävdes tydligen för att fixa de utspretande obrukbara fingrarna.

Sköterskan där ondgjorde sej över hur läkaren hade tänkt när dom gipsade och sedan trodde att det skulle gå att göra en undersökning...
Nå... vidare in på kem lab för blodprovstagning, det hade tydligen inte gått att få ur lilla rädda J några droppar ens när hon var inne på akuten.
Denna gång var det en väldigt bra, förstående och lugn sköterska som la en värmedyna på handen och fixade proverna på en minut utan att J svimmade. :o)
Hon rådde oss dock att gå ner till akuten för att J fick inga värktabletter när hon åkte hem eftersom hon har missbruksproblem och hade haft ett epileptiskt anfall men hon har haft djävulskt ont hela natten och dagen.
Något tyckte den rara sköterskan att hon borde få.

Alltså vidare ner till akuten med dotter D och pojkvän A i släptåg och där fick man ta en nummerlapp och vänta... och vänta...
Till slut kom hon in och en sköterskan sa att hon inte kunde få något men skulle ändå höra med en läkare.
Läkaren kom otroligt snabbt men jisses... vilken utskällning vi fick för att fysiologen inte hade gjort sin undersökning.
Vi!?  Skulle vi ha skäll... NÄ!

Hon gick iväg för att ringa till fysiologen och lika jäkla ilsken kom hon inrusande till os igen och skällde för att personalen på den avdelningenhade gått hem.
Usch vad trött jag blev... till slut lugnade hon sej,  bad om ursäkt och sa att det inte var vårt fel, tack!
Damen på fysiologen skulle ha läst på remissen för där stod att bandaget skulle tas av... men men... nu var det som det var och inget att göra åt.
Efter lite resonerande fick hon Citodon utskrivet och operation är bokad till nästa vecka tack vare nyårshelgen.
  Fysiologen får göra sitt jobb på måndag när J har besök hos ortopeden.

Frid och fröjd tills vi kom till apoteket...  J hade inte leg med sej så inga tabletter skulle ges ut trots att jag kunde visa legitimation och vi har samma ovanliga efternamn.
Nej, hon är myndig och inte kopplad till mej!
OK... jag har ett rör Citodon i väskan, jag får ge henne det då sa jag, det blir billigare... hmmm sa damen och så fick J ut sina tabletter.

Jag vet att dom har strikta regler men man kan framföra dom på ett lite charmigare sätt.

Nå, nu när jag pratade med J har hon fått sova inatt,  tabletterna verkar och dom ska ha en lugn nyårskväll.
Jag återkommer med mer inlägg, jag har såååå mycket att berätta, så ännu önskar jag inte gott nytt, nu ska jag och bror till graven och tända ljus. :o)