Lite sömn...
... många tankar... oro och sorg... en kort sammanfattning av de senaste dagarna.
Jag vill tacka för alla värmande kommentarer, det känns underbart att så många bryr sej fast vi inte känner varandra, många av oss.
Jag har inte träffat Andreas så många gånger den senaste tiden.
Han kom hem till oss på julafton förra året och så mötte jag honom i somras när det var lite turbulens hos dotter J men sedan har jag inte sett honom.
Jag hörde att han åkte på behandling och var glad över det, han kände sej så vilsen efter att hans mamma dog i cancer för inte så länge sedan.
Nu är det två syskon kvar och jag lider så med dem.
Jag hoppas innerligt att denna tragiska händelse för med sej en vändpunkt för andra.
Vila i frid Andreas.
