Premiärdopp...
Änderna traskade runt och tiggde och trots att vi inte hade något att ge dem så la dom sej runt oss... vi måste väldigt sympatiska ur en andhonas synvinkel.

Men dom gav inte upp riktigt utan kollade då och då genom att nypa lite lätt i tår och fingrar om det inte hade dykt upp något ätbart.

Många dopp blev det, i alla fall för mej som den värsta flodko, men ärligt talat kändes det knappt svalkande i det långgrunda vattnet...
Får bli en likadan tur imorgon om det inte händer något drastiskt med vädret.