Jag är så nöjd...
... med min om-möblering av sovrummet som jag lyckades med idag tack vara hjälp av dotter J med pojkvän T.
Jag fick till och med plats med en lite arbetshörna när sängen hamnade på andra sidan... så som jag tänkt från början. Mannen tyckte första kvällen att vi bara skulle ställa sängen där det var enklast och bäst med plats så kunde vi ändra sedan... och sedan... när blir det tänkte jag... nu gjorde jag det när han när borta på fiske en vecka, haha.
Jag är också glad att kvällen igår blev så bra med September och Petter som uppträdde på Cityfestivalen här i Västerås.
September var väl sådär med lite dåligt ljud men Petter... jorå han ägde! :o)
Mycket kul folk träffade jag också... en kille kom fram när vi dansade i ett tält till ett coverband och sa att: Titti, sådär kan du inte hålla på nu när du är femtio!
Gulp... vem är det tänkte jag och tänkte så pannan höll på att spricka men insåg till slut att det var en klasskompis från högstadiet som jag inte sett på hundra år.
A och jag fnulade runt och tittade lite men vid 24-tiden cyklade vi hem... då var tanterna trötta.
Förr om åren satt man i öltälten tills dom slängde ut en men nu är det andra tider. ;o)
Jag är mindre glad...
... för sonens skull... han åkte på böter för fortkörning när han lånade min röda fara... 2000 pix fattigare blir han, stackars arma studenten.
Tur han har lite lön att inkassera så han fixar det.
Mungiporna åkte ner igen nyss när jag såg att den lilla diamanten trillat ur fästet i ringen jag fick av syrran i trettioårspresent och som jag har haft på mej varje dag sedan hon dog 2003.
