Musik till max...
... blev det igår för jag hade köpt biljetter till Jill Johnson på Konserthuset till mannen i födelsedagspresent.
Han gillar henne skarpt, jag tycker hon har en bra röst men hennes musikstil är inte min direkt.
Men det var faktiskt bra, hon är otroligt naturlig och avslappnad på scen och berättade bakgrunden till alla låtar och det mesta skriver hon ju själv så det var helt OK.
Mannen var toknöjd och det är ju huvudsaken.
Sedan gick vi vidare till Sigurd 25, det var extremt billigt att komma in när man visade upp sin biljett från konserthuset.
Annelie Rydé och Jan Johansen skulle spela och jag främst Rydés röst men Johansen kan man ju glo lite på. :o)
Sist jag glodde på honom, ja lyssnade också förstås var i Playa Ingles 2006 så nu var det dags tänkte jag.
Vi hängde i baren och jag träffade lite folk från förr att snacka med men sen drog det igång och det var ett band från Uppsala som rockade röven av oss.
Tyvärr försvann vi i dimman emellanåt... ja alltså inte av alkoholen utan för att de antagligen hade fel på rökmaskinen.
Så kom Rydé och sjöng BARA hårdrock så det bara knottrade sej, cheeeez vad hon var bra på det.
AC/DC-låtar i kavalkad och TT överlycklig framför scenen, haha.
Sist jag såg Rydé var när jag klev i hennes sminkväska på Joar Blå i Enköping!
Jag jobbade i garderoben och hon skulle uppträda.
När jag öppnade dörren till toalettrummet såg jag inte att det stod en väska där...hmmm... kras sa det och hon vände sej om och skrattade medan jag högröd i ansiktet stammande bad om ursäkt.
Ingen fara, sa hon bara glatt, hur trevlig som helst!
Sent omsider kom så Jan Johansen från en spelning i Stockholm så jag fick ta på mej haklappen. ;o)
När han klev upp på scenen fortsatte han i samma anda som tidigare artister, bara hårdrock!!
Kan ni förstå att jag var i paradiset!!
Mannen är inte lika road som mej av den sortens musik och han var trött så vid ett-snåret åkte vi hem men jag hade kunna rocka hela natten! :o)
Han hade ju varit schysst nog att bjuda ut mej på mat innan konserten, den godaste marulken jag ätit så jag fick ju vara lite schysst tillbaks.