TyraTok

Livet är ett äventyr!

Adjö!

Publicerad 2016-11-30 22:57:26 i Allmänt,

Adjö med stort A!
 
Ja, det är november jag pratar om, men bara några timmar kvar så kliver vi in i december.
 
Nu har det redan börjat lysa stjärnor och ljusstakar i fönstren, och fina dekorationer lyser i båda mina byhålor men det känns ändå som om första december är en vändpunkt mot ljusare tider.
 
(Denna ser jag från mitt kontorsfönster i Hallstahammar.)
 
Att det vänder först om ca tre veckor kan jag bortse ifrån fast nu har väl inte november varit så tråkig detta år, inte alltför mycket regn utan snö periodvis, men en hel del blåst.
 
Jag har hunnit med en tur upp till yngsta dottern i norr,  de köpte min bil så jag och en av hennes kompisar körde upp den och blev kvar några dagar, väldigt roliga dagar. 
Vi åt gott och drack gott, gick ut med hundar i snön och hann med en tur till Lycksele med krasslig katt som visade sej vara i rätt bra form i alla fall.
 
 
Omsvärmad värre var man på nätterna!
 
Man vill ju inte åka hem men är tvungen,  jo man vill ju hem också men inte lämna... men i alla fall tog vi bussen Lapplandspilen som går från Åsele centrum kl 21.30 på  söndag kväll och man är på Sthlms central 7.00 på måndag morgon. 
Sen var det bara att kliva på tåget till Västerås 7.25 och vidare med buss till jobbet.
Lite lagom trött för man sover ju inte så hårt på bussen, orkade till kl 15.00 i alla fall.
 Himla smidigt att åka buss på natten och det kostade bara 630 kr att åka den långa bussturen.
 
Helgen efter var vi på kryssning,  Rock at Sea och det var både rock och blues.
En av de roligaste kryssningar jag varit på med så bra artister, nya bra bekantskaper och gamla godingar som t ex Roffe Wikström, Caroline af Ugglas, Motvind, Ted Ström och Louise Hofsten.
Mannen fixade en ny signerad CD-skiva till brorsan av Louise när vi stötte ihop med henne i skiv-shopen, den andra försvann ju i inbrottet i stugan i somras. Tyvärr hade hon inga böcker med sej men det får vi ta i sommar.
 
 
Men visst märker man att man inte är tjugo år längre,  man var bra mör på måndagen på jobbet för det var sena spelningar och mycket rännande mellan scenerna.
 
På tisdag förmiddag bröt feber ut och det var bara att gå hem till lunch... hur klen är man!?
Skulle gå till jobbet på fredag, var feberfri på torsdag eftermiddag och det var kommunikationsfrukost på fredagen men då vaknade jag med sådan huvudvärk så jag bara satt i soffan och grät.
 
Nån timme senare kommer mannen stapplande nerför trappan, på gränsen till grinande han med för ryggen gjorde så ont och jag kan inte säga att jag inte förstod honom, har ju varit med om det själv några gånger.
Lördagen tillbringades på akuten så femtioårsfesten vi skulle gå på fick vi avstå.
Söndagen gick rätt OK men på kvällen gjorde han någon rörelse så det blev panik av smärtor, ambulans fick tillkallas,  sällan man har så mycket karlar i sitt sovrum... ja aldrig faktiskt.
Men dom tog med honom i alla fall, tack och lov.
 
Blir väckt av ringande 4.45 på morgonen och då står han utanför med kryckor, i foppatofflor utan strumpor och inga hemnycklar...  när man väl hade somnat efter dramatiken att få honom ur sängen och nerför trappan.
 Nu går det bättre, tack och lov men han kan ju inte vara still, den mannen.
 
Nå!  Imorgon är det december och jag ska på AW med kollegorna från förr och det ser jag så mycket fram emot!!
Då inleds december på ett riktigt bra sätt!
 

November...

Publicerad 2016-11-01 09:13:05 i Allmänt,

 ...  bara ordet november gör mej sur... brukar vara uselt väder och mörkret formligen anfaller.
  
Detta år startar denna onödiga månad med det sämsta tänkbara väder, grått, kallt och snöblandat regn.
Tänk att igår var det så soligt och fint!
 
 
 Så jag säger hej då oktober med saknad  och väldigt motvilligt hej till november.
 
Ja, jag vet att många fyller år under denna månad och det måste man ju få göra förstås... men för övrigt är den onödig... vem uppfann denna transportsträcka till december?
 
 
Då börjar det lysa stjärnor och ljusstakar i alla fönster och man kan värma sej med glögg och äta skumtomtar.
Ja, det kan man förstås göra i november också, det kommer jag nog att göra!
  Jag har ju gått ifrån de flesta av mina principer att man ska starta första advent med dessa godsaker.
Livet har lärt mej de sista åren att man lever bara en gång och man kan inte sitta och hålla på datum utan göra det man känner för precis när man vill!
 
För övrigt rullar det på i rasande fart...
Vi har haft inbrott i stugan och polisen i Dalarna har inte imponerat direkt.
De får in en anmälan från någon granne om att det varit inbrott och en patrull åker ut och konstaterar att flera uthus och ett hus blivit uppbrutet men de ringer inte och meddelar detta utan man får ett brev hem 3-4 dagar senare om att man är målsägare i ett fall som är nedlagt p g a att man inte vet vem som utfört brottet!!
 
Följaktligen har vår stuga stått olåst från söndagnatt till onsdagkväll, välkomnande för vem som helst att kliva in, eller gärningsmännen kunde ju hämtat TV:n de inte fick med sej första gången.  
Mannen och exmaken åkte upp i rasande fart för att se vad som hänt med husen.
Vår post kommer ju inte förrän ca 16.30 på eftermiddagen så det hann ju nästan bli mörkt innan dom var där.
 
Skrev på deras FB-sida och ifrågasatte hur de tänkte där och fick dessutom ett jäkligt nonchalant svar att "ja, det hade dom kanske kunnat gjort"!
 

Vi åkte upp igen på torsdagen för att byta lås och jag ville se med egna ögon vad som var borta.
Det är mest brorsan som är drabbad för hans nya lilla stereo är borta och de hade även hittat hans lilla laptop som han gömt i sitt sovrum.
Medicinskåpet var uppbrutet och hans blodtrycksmedicin borta, och de hade tagit alla hans CD-skivor utom Absolute Country som de hade lämnat ute på räcket så den musiken gillar dom inte.
 
Synd nog hade han lämnat CD:n med Louise Hoffsten och hennes bok som vi köpte på konserten i somras och som hon hade signerat till honom, kvar där sen vi sist var där och det var ju borta.
 
Alla bensindunkar var tomma och låg slängda över tomten och alla skåpluckor stod öppna.
Linneskåpet hade de rivit ur men jag antar att jag kommer att upptäcka mer grejer vartefter man är där... nu tappade jag sugen att städa och röja så jag får åka dit nån helg framöver och kolla igenom mer noga.
 
Känns lite konstigt att man ska vara glad över att de inte vräkt ut allt ur köksskåpen, slagit sönder rutor eller pinkat i soffan...
 
 
Men dessa små kämpade på i oktober-kylan i alla fall!

I lördags var jag in en sväng till staden för att träffa bästa B från mitt gamla jobb.
Vi fikade, vi shoppade, vi åt asiatisk buffé och drack vin och vi avslutade kvällen på puben med en god Irish kaffe,  en perfekt dag som gav mej lite energi inför den kommande mörka perioden. :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Om

Min profilbild

TT

TT - kort och gott!

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela