November...
... bara ordet november gör mej sur... brukar vara uselt väder och mörkret formligen anfaller.
Detta år startar denna onödiga månad med det sämsta tänkbara väder, grått, kallt och snöblandat regn.
Tänk att igår var det så soligt och fint!
Så jag säger hej då oktober med saknad och väldigt motvilligt hej till november.
Ja, jag vet att många fyller år under denna månad och det måste man ju få göra förstås... men för övrigt är den onödig... vem uppfann denna transportsträcka till december?
Då börjar det lysa stjärnor och ljusstakar i alla fönster och man kan värma sej med glögg och äta skumtomtar.
Ja, det kan man förstås göra i november också, det kommer jag nog att göra!
Jag har ju gått ifrån de flesta av mina principer att man ska starta första advent med dessa godsaker.
Livet har lärt mej de sista åren att man lever bara en gång och man kan inte sitta och hålla på datum utan göra det man känner för precis när man vill!
För övrigt rullar det på i rasande fart...
Vi har haft inbrott i stugan och polisen i Dalarna har inte imponerat direkt.
De får in en anmälan från någon granne om att det varit inbrott och en patrull åker ut och konstaterar att flera uthus och ett hus blivit uppbrutet men de ringer inte och meddelar detta utan man får ett brev hem 3-4 dagar senare om att man är målsägare i ett fall som är nedlagt p g a att man inte vet vem som utfört brottet!!
Följaktligen har vår stuga stått olåst från söndagnatt till onsdagkväll, välkomnande för vem som helst att kliva in, eller gärningsmännen kunde ju hämtat TV:n de inte fick med sej första gången.
Mannen och exmaken åkte upp i rasande fart för att se vad som hänt med husen.
Vår post kommer ju inte förrän ca 16.30 på eftermiddagen så det hann ju nästan bli mörkt innan dom var där.
Skrev på deras FB-sida och ifrågasatte hur de tänkte där och fick dessutom ett jäkligt nonchalant svar att "ja, det hade dom kanske kunnat gjort"!
Vi åkte upp igen på torsdagen för att byta lås och jag ville se med egna ögon vad som var borta.
Det är mest brorsan som är drabbad för hans nya lilla stereo är borta och de hade även hittat hans lilla laptop som han gömt i sitt sovrum.
Medicinskåpet var uppbrutet och hans blodtrycksmedicin borta, och de hade tagit alla hans CD-skivor utom Absolute Country som de hade lämnat ute på räcket så den musiken gillar dom inte.
Synd nog hade han lämnat CD:n med Louise Hoffsten och hennes bok som vi köpte på konserten i somras och som hon hade signerat till honom, kvar där sen vi sist var där och det var ju borta.
Alla bensindunkar var tomma och låg slängda över tomten och alla skåpluckor stod öppna.
Linneskåpet hade de rivit ur men jag antar att jag kommer att upptäcka mer grejer vartefter man är där... nu tappade jag sugen att städa och röja så jag får åka dit nån helg framöver och kolla igenom mer noga.
Känns lite konstigt att man ska vara glad över att de inte vräkt ut allt ur köksskåpen, slagit sönder rutor eller pinkat i soffan...
Men dessa små kämpade på i oktober-kylan i alla fall!
I lördags var jag in en sväng till staden för att träffa bästa B från mitt gamla jobb.
Vi fikade, vi shoppade, vi åt asiatisk buffé och drack vin och vi avslutade kvällen på puben med en god Irish kaffe, en perfekt dag som gav mej lite energi inför den kommande mörka perioden. :)
