TyraTok

... att fira en av bästa vännerna, nämligen A som fyllde 51 år!
Förra året drog hela familjen iväg utomlands för att fira hennes stora dag men i år fick man sitta i hennes trivsamma kök, äta hennes goda paj och dricka Tre apor!

Vi firar alltid varandra såvida vi finns inom skapligt avstånd.
  Vi har känt varandra i ca 32 år, lärde känna varandra när vi spelade fotboll ihop i Juventus damlag här i Västerås.
Så fick vi bägge barn i augusti 1982,  varsin son och så fick jag J januari 1985 och D i januari 1985.

Strax därefter, i februari 1986 föddes hennes son S. 
A:s första dotter fick samma namn som min J och föddes i december 1989.
Sedan var det stopp även hos A hade hon tänkt men minsann,  det slarvades till trots spiral,  och alldeles för tidigt i juni 1992 vill jag minnas, föddes dotter L, endast 590 gram lätt.
Numer en ståtlig och begåvad söt tjej!

*****

Nu ska jag börja laga hasselbackspotatis och lite god biff för nu har mannen kommit hem.
Han var nere igår för han hade skjutit en älg under jakten men skottet hamnade inte rätt så älgen drog iväg.
De sökte men fick inte fatt på den så han mådde otroligt dåligt av att älgen kanske led.
Eftersöket fortsatte imorse och de fann älgen och kunde avliva den.

Nu först på kvällen kom han hem för det tar ett tag att dra den ur skogen och ta hand om den.
Kvällen firar vi här hemma i lugn och ro, jätteskönt och till tolvslaget går vi ner till Djäkneberget och tittar på alla fina fyrverkerier.





Till de som haft ett bra år 2010 önskar jag ett lika GOTT NYTT ÅR och till de som haft ett mindre bra år 2010 önskar jag ett SÅ MYCKET BÄTTRE 2011.

... var det på hög nivå igår.

När vi kom till fysiologen ville dom inte göra sin undersökning av nervbanorna i handen på dotter J för hon har en gipsskena.
J ska göra denna undersökning före operationen för att hon har haft problem med några fingrar i över en månad, de har stått rakt ut och hennes husläkare har sagt att det går tillbaks av sej självt.

Det dementerade den läkaren som tog hand om henne på akuten direkt!?
Det var den handen hon hade ramlade på när hon fick anfallet och eftersom fingrarna stod som dom stod blev det förstås ett brott.
Nu ska dom fixa det när dom ändå ska rätta till brottet med skruvar,  för en operation krävdes tydligen för att fixa de utspretande obrukbara fingrarna.

Sköterskan där ondgjorde sej över hur läkaren hade tänkt när dom gipsade och sedan trodde att det skulle gå att göra en undersökning...
Nå... vidare in på kem lab för blodprovstagning, det hade tydligen inte gått att få ur lilla rädda J några droppar ens när hon var inne på akuten.
Denna gång var det en väldigt bra, förstående och lugn sköterska som la en värmedyna på handen och fixade proverna på en minut utan att J svimmade. :o)
Hon rådde oss dock att gå ner till akuten för att J fick inga värktabletter när hon åkte hem eftersom hon har missbruksproblem och hade haft ett epileptiskt anfall men hon har haft djävulskt ont hela natten och dagen.
Något tyckte den rara sköterskan att hon borde få.

Alltså vidare ner till akuten med dotter D och pojkvän A i släptåg och där fick man ta en nummerlapp och vänta... och vänta...
Till slut kom hon in och en sköterskan sa att hon inte kunde få något men skulle ändå höra med en läkare.
Läkaren kom otroligt snabbt men jisses... vilken utskällning vi fick för att fysiologen inte hade gjort sin undersökning.
Vi!?  Skulle vi ha skäll... NÄ!

Hon gick iväg för att ringa till fysiologen och lika jäkla ilsken kom hon inrusande till os igen och skällde för att personalen på den avdelningenhade gått hem.
Usch vad trött jag blev... till slut lugnade hon sej,  bad om ursäkt och sa att det inte var vårt fel, tack!
Damen på fysiologen skulle ha läst på remissen för där stod att bandaget skulle tas av... men men... nu var det som det var och inget att göra åt.
Efter lite resonerande fick hon Citodon utskrivet och operation är bokad till nästa vecka tack vare nyårshelgen.
  Fysiologen får göra sitt jobb på måndag när J har besök hos ortopeden.

Frid och fröjd tills vi kom till apoteket...  J hade inte leg med sej så inga tabletter skulle ges ut trots att jag kunde visa legitimation och vi har samma ovanliga efternamn.
Nej, hon är myndig och inte kopplad till mej!
OK... jag har ett rör Citodon i väskan, jag får ge henne det då sa jag, det blir billigare... hmmm sa damen och så fick J ut sina tabletter.

Jag vet att dom har strikta regler men man kan framföra dom på ett lite charmigare sätt.

Nå, nu när jag pratade med J har hon fått sova inatt,  tabletterna verkar och dom ska ha en lugn nyårskväll.
Jag återkommer med mer inlägg, jag har såååå mycket att berätta, så ännu önskar jag inte gott nytt, nu ska jag och bror till graven och tända ljus. :o)

... på jobbet idag eftersom mannen blev erbjuden en jaktdag och vi har ju Tequila boende hos oss.

Inte skulle hon behöva ligga ensam hemma om han skulle bli sen och det ringde han och meddelade att han nog skulle bli.
Jippie sa jag och drog glatt hem efter lunch.

När jag stod och väntade på bussen ringde exmaken... dotter J hade fått ett epilepsi-anfall inatt!!
Jisses, hon har väl inte epilepsi tänkte jag... och han med... tydligen hade hon brutit något i handen också...

Ringde genast dotter D för mer fakta,  både fader och jag tänkte nog i drogbanor men så var icke fallet.
Ringde J och fick allt berättat... otäckt.
Stackars T som bara ser henne falla ihop framför stereon och börja krampa... usch.

Nu var hon i alla fall gipsad men handen måste opereras med skruvar så imorgon eftermiddag är det lasarettsbesök, då ska jag följa med.
Dotter D med pojkvän A ska  skjutsa upp oss... fortsättning följer.

Kvällen här hemma blev i alla fall trevlig trots att tankarna är hos J och T.
Dotter D med A, och vår reservdotter F, D:s bästa vän kom också med sin pojkvän så jag gjorde pizzor och dom satt kvar långt in på kvällen,  nästan natt, och det var så trevligt!

Nu ska jag försöka få lite sömn.

... gick jag i väntans tider med mitt tredje barn, dotter D.

Dotter D skulle komma 28 december och jag hade slutat jobba i början av månaden för jag hade en enorm mage och två små barn som skulle byltas på overaller, stövlar, vantar och mössor.
Sonen R hade fyllt tre år i augusti och dotter J skulle fylla två år i slutet av januari så jag kunde inte begära att dom skulle fixa av och påklädning helt själva. :o)

Nå, jag var glad när kvällen kom denna dag för på den tiden hette denna dag Menlösa barns dag och det kändes inte som någon höjdare att klämma ut ett barn just då.
Dagarna gick och på nyårsafton var vi bjudna på goda vänners bröllop.
Det var en trevlig tillställning med dans efteråt och jag satt där och pustade och tittade avundsjukt på alla som svassade runt på dansgolvet.
När klockan passerat 23.00 sa jag till min dåvarande man att nu jäklars ska vi dansa!
Är du inte klok, fick jag till svar men jag stod på mej.
Nu skulle ungen dansas ut och kanske bli den förstfödda i Västmanland på det nya året.

De äldre släktingarna på kalajset vart förskräckta och undrade när jag skulle ha och jag svarade att det skulle skett för tre dagar sedan.
Men herregud, sitt människa tyckte dom men icke sa TT,  jag härjade runt med min jättemage och när vi kom hem trodde jag att värkarna skulle sätta igång... men icke...
Den envisa ungen stannade inne en vecka till!
 Inte förrän på natten den åttonde januari vaknade jag vid ett-snåret med värkar och vi ringde farmor som kom pulsande över gatan i snön för att vakta de andra två som sov så gott.

Väl i bilen fick jag för mej att jag ville ha någon tidning med i fall det skulle ta tid så jag tvingade min stackars nervösa man att köra på den glashala E18 rakt igenom hela staden till en nattöppen mack, haha.
Själv låg jag i baksätet och profylaxade och kved men Året runt skulle jag minsann ha med!

Nu hann jag inte läsa tidningen den natten för vi kom in till förlossningen vid två-draget och 05.55 föddes D, 3 780 gram stor.
Ett halv kilo tyngre än syskonen varit och en stor svart kalufs, men det gick så fort att hon blev nedkyld och hade fostervatten i lungorna så hon låg i kuvös på ett fårskinn några dagar.

När syskonen sedan kom upp till BB frågade storasyster J direkt varför bebisen hade så mycket hår.
Själv såg hon ut som en pingpong-boll på knoppen så jag fick tejpa fast hennes älskade rosetter. :o)

... var det att försöka masa sej ur sängen imorse.

Jag muttrade och förbannade mej själv för att jag inte tog semester i mellandagarna!
Men när jag väl var och fått i mej lite java så insåg jag ju att det är bättre att spara de lediga dagarna till sommar och värme.



Efter jobbet ska jag dessutom få lite värme för jag ska köpa två sallader och ta med till K-badet, min gamla arbetsplats,  och njuta av värmen på romerska badet och kära väninnan Nettish sällskap.
Hon har dessutom bokat in massage till oss... ooooh så skönt det ska bli.

... med hund kändes så bra!



Granndamen ovanför blev inte lika lycklig när jag mötte henne i trappan,  vi skulle in och hon var fullastad på väg till tvättstugan så jag  fick trycka in mej i ett hörn.
Inte så lätt för Tequila är inte en liten hund med sina fem raser i sej.
När jag förklarade nu att Tequila bara är hemma på jullov såg hon lättad ut. :o)

De flesta här i porten var så förskräckta när vi flyttade in för drygt ett år sedan med två hundar och blev nog överförtjusta när dom märkte att bägge försvann i januari.
Jag var inte lika förtjust... nu när hon är här så märker man hur man saknat henne och saknar att man faktiskt måste ut och röra sej.

Det kändes skönt att gå ut direkt på morgonen, eller snarare förmiddagen,  kanske får man något gjort idag.
Igår kom jag inte ur pyjamasen alls som jag misstänkte.
När jag gick ut med Teq så drog jag bara på mej termobrallorna över latstassen,  så skönt.
Idag är mannen  i skogen så jag har dessutom softmorgon. :o)

Ska nog börja med att täcka över lite gråa strån...  men först kaffe och frulle.

... är det här idag på juldagen!

Jag väcktes av katterna vid åtta-snåret som hoppade runt i sängen så jag flyttade mej bara ut i soffan med dem så de inte skulle väcka mannen som snarkade gott.
I den sköna soffan somnade jag om och sov nog två timmar till.

Frukost på juldagen blir ju alltid lite speciell för det finns så mycket att välja på.



Nu har mannen åter hamnat i bingen, Tequila snarkar och dreglar i ena soffan och jag och Triss-Olle softar i andra soffan.
Tekla-Lisa ligger i sitt älskade träd... jag tror inte att jag kommer ur pyjamasen alls idag.
En juldagstradition jag brukar hålla benhårt på.

De små röda liven har faktiskt inte klättrat i granen en enda gång!
De har varit nyfikna på kulorna och paketen men inte mer än så.




Julgröten gillades!

De har vant sej vid Tequila men vågar sej inte riktigt hela vägen fram.



Igårkväll kom sonen, dotter D och dotter J med pojkvän T, plus min bror.
Senare dök även dotter D:s pojkvän A upp och alla verkade nöjda med sina klappar igår.
Speciellt jag som fick en ny digital badrumsvåg och en extern hårddisk som jag tänkt köpa så länge,  av mannen.
Nu kan jag äntligen tömma min stationära dator där all min bästa musik och så mycket bilder ligger innan jag blåser den så den piggnar till igen.


J och T


Son och yngsta dotter D.

Jag fick bland annat också häftiga långa stickade sockor av dotter J och T som jag kommer att slita på mycket.
Sonen hade med sej chokladglögg som var mycket godare än jag förväntat mej och av dotter D och A fick vi ett så roligt familjefoto.
Jag ska skanna in det så ska ni få se.

Vi roade oss också med att ta bilder... sonen laddade ner ett program till sin lur där man kunde se hur man kommer att se ut om tjugo år.
Vi skrattade läppen ur led åt vissa bilder, jag nämner inte vilka. :o)

Dotter D fick en manick av bror så man enkelt scannar in negativ till bilder rakt in i datorn,  vad fiffigt.
Måste hinna låna den innan de åker uppåt igen så jag får in bilder från när ungarna var små.

Nu ska jag ta mej en ägghalva och kolla in kyrkoherde Geraldine... jag gillar engelska humorserie!

God fortsättning på er!

Det är vad jag önskar all mina kära vänner här i bloggen.
Ni peppar och lämnar så fina kommentarer som gör att man orkar vidare när det är tungt.



Den här fina julkrubban såg jag mittemot domkyrkan här i Västerås igår när vi skulle gå till bilen.
Tänk att jag bott i den här staden i över 40 år och aldrig sett den!?

Jag hoppas att alla får en fin, lugn god jul med god mat och dryck,  fina julklappar och underbara upplevelser.

GOD JUL!

... kom dotter D med hela konkarongen ner frampå kvällen och landade här för avlämning av ett stycke hund.



Och ser man på... finns här förutom en efterlängtad Tequila inte också en julgran??
Jodå,  mannen ändrade sej idag (förvånad jag? näe!) och åkte till skogs efter en gran och jo... det blev fint och katterna här ännu inte visat något intresse.
Fast nu kom det förstås en hund ivägen... dom har aldrig sett en hund!
Och dessutom kom en främmande katt in i huset en sväng också till deras stora fasa.



Chabo gillade tydligen vårt hem för han klev rätt ur buren och nosade runt så våra två små röda faror sprang i vild förtvivlan upp i sitt träd.



Huuuh vad otäckt,  nya fyrbenta varelser i vårt hem!!

Men så blev dom till slut lite nyfikna så när Chabo åkt vidare till sin "farmor" och maten vankades så lät dom sej till slut lyftas ner.
Tequila är ju van vid katter,  dessutom gammal och lat så hon brydde sej inte alls om Triss-Olle och Tekla-Lisa vilket gjorde att dom vågade sej fram aningens aning.



Av städning blev intet ikväll för vi hämtade hit mannens yngsta dotter från byhålan långt bort efter att vi handlat lite klappar och mat.
(Snälla chiefen släppte oss fyra arbetande till lunch och stannade själv till klockan tre.)

Sedan kom mannens son och näst yngsta dotter och vi har haft en trevlig kväll med avsmakning av skinkan bland annat.
Mannen skjutsar nu hem barnen 16,21 och 23 år unga till respektive hem och jag har nattat Teqila i soffan efter en kort kisspaus.



Har hällt upp ett glas rött i väntan på att han ska komma hem så man får krypa till kojs för att ta tag i städningen imorgon.
So far so god!

... och här sitter man på sin skrivbordsstol och funderar på vad man ska kunna hitta på att arbeta med idag då.
Vi är två på min avdelning istället för nio stycken, längre ner i korridoren på gymnasieintagningen är dom tre och dom verkar inte heller ha så mycket att göra.

Jag håller på med projekt städa arkivet så jag har alltid att göra i och för sej men det är inte så kul att sitta en hel dag och knappa in personnummer för att se om det är en aktuell akt eller om den ska sorteras bort.
Jag hörde rykten om att att en kollega ska bjuda på god frulle om en stund,  det blir bra för jag är hungrig redan.
Och lite bakis... drack tre glas vin igår,  rött som jag aldrig provat förut och naturligtvis vaknade jag med skallebank. :(

Entrén tll stadshuset stänger klockan tre idag så efter det susar jag ut på staden för att leta lite julklappar, sedan ska julmaten inhandlas och hemmet städas.
Tanken var att städa igårkväll men jag hade det så skönt i soffan så den tanken försvann snabbt.
Dessutom fick vi besök av mannens son med kompis och då kan man ju inte städa utan jag satt så snällt där i min rutiga flanellpyjamas och konverserade istället.
Jag blir så briljerande efter några glas vin! :D

Idag gick det att komma in här, igår var det stört omöjligt hela kvällen.
I och för sej hade jag annat för mej med köttbullestekning så det var ingen katastrof men lite vill man plita ner när man kommer på något vettigt... eller som så oftast ovettigt.

Tjugo grader kallt visade termometern på när jag klev upp, när jag skulle gå ut till bussen var det tjugotvå!
Det blev ingen promenad idag kan jag säga fast det kändes inte så kallt som jag inbillat mej... men å andra sidan kom bussen efter två minuter så jag tajmade bra idag.
Jag blir lite orolig över dotter D:s nedfärd från norr imorgon... predikade länge i telefon igår om alla filtar, termosar, värmeljus, ficklampor och allt dom ska ha med sej i bilen ifall något händer efter vägen.



Apropå jul...
För ganska precis trettio år sedan skulle bror, far, dåvarande pojkvän (barnens far) och jag åka till stugan för att hämta julgran, en tradition vi haft sen dom köpte tomten uppe i Dalarna på sextiotalet.
Då var jag nitton år och hade just flyttat ihop med M och vi skulle bli upphämtade av de andra på morgonen.
Telefonen ringde och det var bror men han lät konstig...
Det har hänt något tråkigt, sa han... mamma är död...
Jag minns hur jag bara skrek rätt ut och kastade ifrån mej den röda telefonluren och M kom upp i en jädra fart och ryckte till sej luren för att förstå vad som hände medan jag sprang och slängde mej på sängen och bara skrek.

Den julen minns jag inget av faktiskt... det var en så total chock.
Det var inte min biologiska mamma utan min moster som tagit hand om mej sedan min mamma dog när jag var drygt två år.

Min moster jobbade som servitris och hade kommit hem sent på natten som vanligt.
Min pappa hörde att hon kom hem och hörde även att hon gick ut men det var inget ovanligt.
När man jobbar natt inom restaurangbranschen kan man vara ganska speedad när man kommer hem och hon brukade ta en promenad för att kunna sova.

Vid åttatiden på morgonen vaknade min pappa av att det ringde på dörren och utanför stod två poliser.
Min mamma hade ramlat ihop ute på gatan och dött, 56 år gammal!!
Vi visste att hon var förkyld men envist gick hon till jobbet i alla fall och det visade sej sedan vid obduktionen att hon haft lunginflammation så hjärtat hade inte pallat.
Hon var dessutom storrökare,  ingen bra kombo ihop med alkohol och nattjobb.

Min moster hade kastat ut mej när jag var sjutton men vi hade precis börjat hitta tillbaks till varandra något sånär.
Både min moster och hennes man hade alkoholproblem och det var svårt att vara dem till lags, speciellt min moster så en natt stack jag när hon bad mej.
Jag fick flytta in hos brorsan och sedan fick jag en egen lägenhet via soc.

Det tog ganska många år innan jag tyckte julen var trevlig igen.
Sedan när barnen kommit ville man ju att julen skulle vara speciell för dem och det tror jag att jag har lyckats med, men jag har inte klarat av att gå i julotta en enda gång sedan det här.

Förra julen var en av mina höjdarjular när dotter J och pojkvännen kommit från sina behandlingar och var så fräscha, pigga och glada.
Den här julen blir inte sådan...  jag förstår hur svår den blir för dotter J:s pojkvän... jag förstår faktiskt precis.
Men jag förstår inte att man efter den händelsen tar till droger igen...



Nå... hoppas jag inte förstört er julstämning nu.

... att vara lite lagom förbannad för då promenerar man så bra.
Jag gick till jobbet trots 14 minusgrader, att rensa hjärnan går utmärkt när man marscherar påbyltad med termobrallor och sjalen uppdragen så man ser ut som den värsta palestina-krigare.



Man behöver inte ens vara orolig för att bli överfallen när man går med lurar i öronen och luvan uppfälld för vem vill vara ute och lurpassa på ensamma damer tidigt på morgonen i denna kyla.

Nå, igår kokade jag i alla fall  knäck... det blev misslyckad lakritsknäck och vanlig knäck... den kanske också är misslyckad för jag provsmakade inte men jag fick den nog i alla fall hård.
Får se om det finns något julgodis kvar till julafton... såg att det minskat rejält på brickan med polkacholkladen. :(

Dotter D med pojkvän A, Tequila och katten Chabo kommer inte ner från Östersund förrän på torsdag,  det är ju inget vidare väder efter Norrlandskusten att köra i, suck.
Men huvudsaken är att dom kommer ner, helskinnade när dom än kommer.

... när jag skrev förra inlägget... helt plötsligt hade jag publicerat det utan att berätta vad det var i paketet från chiefen. :o)
Det var en ljuslykta i gjutjärn i form av en trebent liten gryta, jättefin!
Dessutom inslaget i ett fint lila paket!

Idag tände vi dock fjärde ljuset... som vanligt går tiden före jul hur fort som helst.
Jag trodde det skulle bli annorlunda i år eftersom jag inte tänker köra några blommor veckan före jul men tiden susar på i alla fall.
Jag har varken städat eller planerat mat ännu men några julklappar är i alla fall fixade.



Idag tröttnade jag på mitt eget slapperi... har liksom varit förlamad hela veckan men så kan det ju inte fortsätta.
Jag bestämde mej för att gå till Erikslund, ett köpcenter här utanför västra sidan av staden och mannen följde med eftersom hans jakt idag blev inställd.

Det snöade och blåste lite men det gick att pulsa fram på cykelbanorna.
Jag skulle till ÖB för att köpa lite grejer till julgodis och efter lite irrande och pratande med folk från byhåla hittade jag det jag skulle ha.
Sedan gick vi in på El-Giganten för jag såg att det bjöds på glögg, pepparkakor och skumtomtar minsann.
Gratis är gott! :o)

Vi kollade in lite videokameror (en ny på mannens önskelista) och mobiler (en ny på min önskelista) och tittade även på surf-plattan som verkar vara årets minst användbara sak.

Sedan pulsade vi hem igen, då blåste det lite mer minsann och det började mörkna...  då kändes det bra att jag inte gick själv på de öde cykelbanorna...
Fast då hade jag nog tagit bussen hem för skit vad ont i höfterna jag hade... kom knappt uppför trappan här hemma.

Jag slängde i alla fall ihop en sorts julgodis, hur enkelt som helst.
Smält vit blockchoklad,  krossa polkagrisar och blanda i, häll upp i formar.
Jättegott, som mat-Tina skulle sagt!



Den här leksaken till katterna är också busenkel!
Tejpa fast några omslagssnören i en pall och vips har dom en lekplats.
Mest är det förstås Tekla-Lisa som klänger där under,  och sedan slocknar hon som ett ljus på den av oss som liggeri soffan.
 


Hon är även den som är piggast på att leka med vatten.



Hon klafsar på i sina vita strumpor trots att hon åkte i en gång när jag badade.

Triss-Olle, han softar hellre och spanar in hennes framfart.



Ja, när det inte är någon i köket förstås för då sitter han och piper och det spelar ingen roll om han nyss fått mat, han är helt sanslös på att äta.
Idag när dom fick smaka lax var han helt vild, morrade och försökte ta hennes bitar så han åkte ur köket en stund.
Nu har dom i alla fall slocknat och jag ska fortsätta försöka få tag i dotter J... gillar inte när jag inte får svar på SMS eller samtal...

... har man passerat det antiklimax som kallas julafton och antagligen ligger man i soffan, pustar ut och gnäller på att det aldrig finns något bra att se på TV på juldagen. :o)

Här i huset finns bara stjärnor och adventsljusstakar i fönstren och jag tror inte det blir så mycket mer för att katterna inte ska go bananas.
Mina gamla små porslinstomtar får nog definitivt ligga kvar i kartongen i år.
Vi har också sagt att vad gäller gran får det räcka med den lilla ute på balkongbordet.



Fast nu börjar det ändra sej hos en del här... mannen vill ha gran och han klurar på hur han ska sätta fast den.
Visst säger jag... bara jag slipper höra något gap om att katterna klänger i den,  för min del går det bra att hänga okrossbara saker i den.
Om vi inte har gran blir det för första gången för min del men å andra sidan har vi inga små barn som ska komma i år så mej spelar det ingen större roll.

Det har förresten inte infunnit sej någon julstämning ännu... jo lite förresten
Vi fick god frulle av vår rara chief i fredags och så gav hon oss alla små paket med omsorgsfullt nedplitade tänkvärda ord.

Kan inte låta bli...

ÅRETS  JULKLAPPSERBJUDANDE!!!
 
 
Vi garanterar en kraftig viktminskning inom 5-10 dagar.
För endast 295 kr. + frakt  får Du 50cl ”magiskt vatten”
från en liten insjö i Sveriges norra inland med fantastiska
egenskaper. Missa inte detta tillfälle, över 8000 personer
har redan provat  med enastående resultat.
 
Ring Östersunds Kommun för beställning.
 
Ge bort detta i julklapp så får Du detta rim gratis.
 
”Storsjön ligger hård och vit, gömmer liten parasit.
 Kylan biter, jämten skiter
Firar jul på stolen vit”
 
GOD JUL
 

... många tankar... oro och sorg...  en kort sammanfattning av de senaste dagarna.
Jag vill tacka för alla värmande kommentarer,  det känns underbart att så många bryr sej fast vi inte känner varandra, många av oss.

Jag har inte träffat Andreas så många gånger den senaste tiden.
Han kom hem till oss på julafton förra året och så mötte jag honom i somras när det var lite turbulens hos dotter J men sedan har jag inte sett honom.
Jag hörde att han åkte på behandling och var glad över det,  han kände sej så vilsen efter att hans mamma dog i cancer för inte så länge sedan.

Nu är det två syskon kvar och jag lider så med dem.
Jag hoppas innerligt att denna tragiska händelse för med sej en vändpunkt för andra.

Vila i frid Andreas.

... dotter J ringde precis när Idol-finalen börjat och bara grät... T:s lillebror var död!
Det var bara att slänga sej i en taxi och åka hem till de två totalt knäckta stackarna... 
A hann precis fylla 21 år och hittades död i sin säng på fredagmorgonen... så onödigt tragiskt.
Ingen vet ännu vad som hänt...

Nu gäller det att hålla i de här två som varit så duktiga sista tiden och rätat upp en hel del.

... ser det inte underbart ut!?

Nu är det dags att ta helg och då får man istället umgås med dessa två små luringar...



... inte mycket som får vara ifred där inte.
Triss-Olle kollar in vad som finns och sen kommer syrran och pillrar ner det på golvet till så det kan lekas med.

... är jag hemma från dygnet på Sundbyholms slott.




Det var så fint där och underbara omgivningar och jag kan bara tänka mej hur vackert det är på sommaren när man kan lägga till med båt nedanför slottet.



Vi bodde i stugor med så kallade juniorsviter och det var helt OK.




Utanför våra stugor såg vi en paviljong och där fanns de två badtunnor vi bokat.
Det var bara att hämta ut badrock och tofflor i receptionen, gå till stugan och svida om,  korka upp vinet, trycka på sej toppluvan och pallra sej ut!



Underbart läckert mysigt att sitta där i bubblorna med bubbel i glaset och mina sååå trevliga kollegor!!
Vi var nio som badade och de som inte gjorde det kom förbi och kollade in oss,  tror de var lite avis faktiskt. :o)



Kanske kommer det mer bilder senare... nu ska jag dra på mej morgonrocken och ta det lugnt i soffan... fast man sov så gott i den otroligt sköna sängen är man trött efter mycket diskussioner och lyssnande.
För att inte tala om allt ätande... cheeeeez... får nog vänta med att äta till jul nu!



Ja, vi har inte bara ätit sådan här utan suveränt god mat också förstås... i parti och minut... och fikat och fikat... nej som sagt... till jul ska jag äta igen. :o)

... blev jag på mitt rum idag.
Vi har några grabbar i korridoren som plockar ner varenda panel i taket och drar om el och där blev jag sittande, lyssnade på deras gnabbanden och flabbanden... trevligt avbrott. :o)
Och jag går förresten inte under en stege, oh nej!

Till lunch blev jag i alla fall utsläppt och mina två treviga teamkollegor och jag har lite planer på G så vi tog oss en god lunch på staden och kollade runt efter grejer vi behöver.

Mannen hämtade upp mej efter jobbet och vi drog oss till IKEA för att käka deras julbord.
Sjuttionio riksdaler om man är Family-medlem istället för etthundrasjuttionio och det var helt OK mat.
Jag som blir mätt efter sill, lax och köttbullar vill inte betala 300 spänn för julmat.



Nu är det dags att packa lilla väskan för imorgonbitti bär vår avdelning iväg till Sundbyholms slott för två planeringsdagar och baddräkten måste med eftersom chiefen har bokat badtunna.
Detta ska bli nice!

Idag firar jag hemlandets självständighetsdag!




Snyggt statsvapen!


*** ***** ***

Annars var det som vanligt trögt att gå upp en måndagmorgon... speciellt i detta mörker.
Tur man haft ledig helg så man hunnit se lite dagsljus in real life!

Har dessutom hunnit med en hel del, städat vardagsrum,  gjort julkort och varit hos kollega och hämtat en gasolgrill som de inte ville ha kvar så jag känner mej nöjd.

Dessutom har jag under helgen lyckats få katterna att förstå hur man ska bete sej på nätterna!
Nu ska vi inte ropa hej ännu men i tre nätter har de sovit ute i sitt klätterträd i vardagsrummet och vi har lagt oss.
Mot morgonkulan har de kommit in och hoppat upp i sängen,  Triss-Olle lägger sej direkt nära mej men Tekla-Lisa klänger runt lite innan hon hittar ro.
Sedan sover de tills någon av oss går upp, hurra!!

... för mina barns kamrat Andrés som omkom så tragiskt i en olycka i Stockholm för två år sedan... obegripligt tragiskt.



Mina tankar går till hans föräldrar, syskon och övrig familj.

*** ***** ***

För övrigt är ordningen återställd här i huset!
Mannen är i skogen och jag sitter här framför TV och dator i pyjamas med kaffe och risgrynsgröt till frulle.

... när man ska ha fram lite julkrafs med två små katter i huset.



Ingen större vits att hänga upp sådana här slingor i år inte.
Det finns inte så mycket roliga ställen att hänga upp saker på i den här lägenheten heller för den delen.
När vi bodde i byhåla hade vi dels öppen spis och lite prång och skrymslen som man kunde mysa upp.

De långa adventsljusen fick också stryka på foten i år.



Jag trodde nog att glaspärlorna, de vita stenarna och silverdekorationen kanske skulle locka lite men nope, och det hela står ju stadigt på ett av betongfaten jag gjorde i somras.

Nu är det dags för köksfönstret att få nya gardiner men först måste jag värma lite av pastagratängen jag svängde ihop igår kväll.



Den blev väldigt vitlöksdoftande och väldigt god! :o)

*****

Jag är van att mannen är borta varje lördag men varken förra eller den här helgen har han givit sej ut på jakt vilket resulterat i att jag har inte fått så mycket gjort...  inte så mycket som jag tänkt i alla fall.
Fast å andra sidan... när får jag det..?

Men vi har ju umgåtts istället och det är ju inte fel det heller,  i veckorna jobbar jag och på helgerna hela sommaren och hösten har han sitt fiske och sin jakt.
Nu åkte han till fiskesjön för att kolla isläget och jag ska fixa till köksfönstret har jag tänkt och göra några julkort.
Skulle behöva promenera till Biltema för att köpa upphängning till panelgardin men det är tio grader idag... mjää... tar bilen sen när han kommer hem och jag inte hittar någon annan lösning.

... med temparaturen här i mälardalen.
Åtta grader imorse, det kan jag stå ut med.

Till och med katterna rätade upp sej lite... från att ha kört igång mej halv tre igårnatt kom dom inte förrän halv sex imorse och pep och krafsade på dörren.
I och för sej somnar jag om i soffan när jag öst upp mat,  det nöjer dom sej med och somnar om på mej efter några race.

Igår kväll verkar jag dock ha haft något slags hjärnsläpp för jag hade ställt klockan en hel timme fel så om inte mannen hade kommit upp tio över sju hade jag väl snarkat i morgonrocken än!

Tur det är fredag! :o)

Vad tycker finnarna om vattnet i Östersund?

Para sit!



Jag frågar dotter D varje dag om de blivit sjuka men de bor i Nälden och får inte sitt vatten från den beryktade Storsjön tydligen så de håller sej på benen.

... minus och något liknande igår, suck suck och dubbelsuck.
Jag gillar vinter men ca 5 minus räcker...

Igår morse skulle jag dessutom gå ner till öppna förskolan i bostadsområdet bredvid mitt och jag fick irra lite på cykelvägarna i skogsområdet innan jag kom fram.  Just då när jag knappt visste var jag var ångrade jag att jag inte tackat ja till mannens erbjudande om skjuts.

Sammanlagt var jag på jobbet ca 3 timmar igår för inte nog med att jag tog sovmorgon och hade informationsbesök ute i verksamhet inplanerat utan jag drog iväg över en timme för tidigt till IKEA på eftermiddagen.
Sådana arbetsdagar gillar jag! :o)

Väl hemma blev det mat och såsande i soffan,  jag var så in i norden trött efter besöket i TV-huset i tisdagskväll.
Så ska det låta-inspelningen drog över tiden med nästan en timme så bussen gick från Stockholm ca 24.00 och vi var hemma strax före två.
Men det var kul att se och vara med som publik trots att det inte var artister som jag gillar  sådär direkt,  det blev i alla rätt bra show och det pratades om att det eventuellt skulle bli premiärprogrammet i vår.
Peter Settman var dessutom lika trevlig och rolig som jag inbillat mej,  inte alls en diva som gled in utan hade hela tiden en bra dialog med oss i publiken.

Nu ska jag ta och försöka arbeta lite kanske... är trött idag med... detta eviga  mörkrets gissel.
Katterna tyckte dessutom att det var morgon redan kvart över tre imorse så till slut fick jag ta täcket och lägga mej i soffan och slumra.